Medlare i ärende om verkställighet

Till dig som fått uppdrag som medlare i ett ärende om verkställighet (21 kap. 2 § föräldrabalken).

Syftet med uppdraget

När en ansökan om verkställighet har gjorts ska domstolen i första hand försöka få den som har hand om barnet att frivilligt överlämna barnet. Det har ansetts viktigt att alla ansträngningar görs för att nå en samförståndslösning som innebär ett frivilligt överlämnade. Innan dom­stolen beslutar om verkställighet kan den därför uppdra åt en lämplig person (medlare) att verka för att den som har hand om barnet frivilligt ska fullgöra vad som åligger honom eller henne.

Medlarens uppdrag har dubbla syften. I första hand ska medlaren försöka få verkställighets­frågan löst på ett smidigt sätt och i samförstånd med parterna. Uppdraget går därmed inte ut på att få parterna att träffa en ny överenskommelse som ersätter det avgörande eller det avtal som begärs verkställt. I andra hand, om ett frivilligt överlämnande av barnet inte kommer till stånd, ska medlaren bistå domstolen med underlag inför att den ska pröva frågan om verkställighet. Domstolen ska vägra verkställighet om det är uppenbart att verkställigheten är oförenlig med barnets bästa.

Domstolen kan ge en medlare i uppdrag att verka för ett frivilligt överlämnande även när den beslutar om verkställighet. Om domstolen beslutar att barnet ska hämtas genom Polismyndighetens försorg ska ett medlings­uppdrag som huvudregel lämnas.

Hur uppdraget ska utföras

Hur medlarens arbete ska bedrivas är i viss mån reglerat i förordning men i övrigt får medlaren, i samråd med domstolen, bedöma det från fall till fall.

Medlaren bör handla skyndsamt och bör försöka klarlägga barnets inställning om det är möjligt och lämpligt. Om medlaren bedömer att barnet kommer att överlämnas frivilligt bör medlaren genast underrätta sökanden om detta och med­verka till att tid och plats bestäms för överlämn­andet. När överlämnandet har skett ska medlaren underrätta domstolen om detta. Domstolen kan lämna närmare anvisningar till medlaren om hur uppdraget ska utföras.

Barnets rätt till delaktighet

Vid verkställighet ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Av förarbetena framgår att det inte krävs att barnet kan ge uttryck för en konkret vilja eller ge tillkänna något som kan likställas med ett ställ­ningstagande i sak för att barnets uppgifter ska beaktas. Att barnets ålder och mognad ska beaktas medför generellt sett att hänsyn ska tas i högre grad till de äldre barnens åsikter än till de yngre barnens. Hur mycket ett barn förstår är dock inte på ett entydigt sätt knutet till barnets ålder. Med mognad avses förmågan att förstå och bedöma konsekvenserna av en särskild fråga.

Om barnet har nått en sådan ålder och mognad att dess vilja bör beaktas får verkställighet inte ske mot barnets vilja, utom då domstolen finner det nödvändigt av hänsyn till barnets bästa.

Hur medlaren ska gå tillväga för att försöka klar­lägga barnets inställning i ett ärende om verkställ­ighet är inte närmare reglerat utan får avgöras av omständigheterna i det enskilda fallet.

Tidsramen för uppdraget

Det är domstolen som bestämmer under vilken tid medlarens uppdrag ska genomföras. Tiden får inte sättas längre än två veckor. Domstolen får dock förlänga tiden om det finns förutsättningar för att nå ett frivilligt överlämnande. Domstolen bestämmer med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet vilken ny tid som ska gälla.

Redovisning till domstolen

Medlaren ska inom den tid som domstolen bestämt för uppdraget lämna en skriftlig redo­görelse för de åtgärder som har vidtagits och vad som i övrigt har kommit fram.

Om något frivilligt överlämnande inte har kommit till stånd ska redogörelsen ange vad den som har hand om barnet har anfört som skäl för sin vägran att överlämna barnet. Det bör också anges om det kan antas att det finns hinder mot ett överlämnade med hänsyn till bl.a. barnets vilja eller till att det är uppenbart att verkställighet är oförenlig med barnets bästa. Om ett överläm­nande inte kommit till stånd utgör medlarens redogörelse ett viktigt underlag för domstolens kommande prövning.

Sekretess

Det finns inte någon särskild sekretessreglering hos domstol för uppgifter som lämnas till en medlare i ett ärende om verkställighet. Enligt allmänna regler gäller sekretess hos domstol i ärenden enligt föräldrabalken. Sekretessen gäller både för domstolen som sådan och för bland annat anställda och uppdragstagare. I förarbetena har medlare i tvistemål, både i familjemål och mål där parterna kan förlikas om saken, ansetts vara uppdragstagare. Frågan om även medlare i ären­den om verkställighet ska anses som uppdrags­tagare har dock inte behandlats.

Sekretessen i ärenden enligt föräldrabalken gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. En förutsättning för sekretess är att en part begärt det. En ytterligare förutsättning för sekretess är att det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. Det innebär en presumtion för att uppgifterna är offentliga (ett så kallat rakt skaderekvisit).

Sekretess innebär både handlingssekretess och tystnadsplikt. Tystnadsplikten i ett ärende enligt föräldrabalken inskränker dock inte rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets­grundlagen.

En medlare i ett ärende om verkställighet om­fattas inte av det s.k. frågeförbudet i domstol. Medlaren får alltså höras som vittne.

Ersättning

Medlaren kan samråda med domstolen om vilken arbetsinsats som kan vara lämplig i det enskilda fallet. En medlare har rätt till ersättning för utförandet av uppdraget. Det är domstolen som beslutar om ersättningen. Ersättningen betalas av allmänna medel utan någon återbetal­ningsskyldighet för föräldrarna.

Författningsreglering och förarbeten

21 kap. 1, 2, 4, 5, 6 och 13 §§ föräldrabalken

2 kap. 1 § och 36 kap. 1 § andra stycket och 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

4–7 §§ förordningen (2006:467) om verkställ­ighet av vårdnadsavgöranden

Propositionen Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister (prop. 2020/21:150)

Propositionen Om verkställighet av avgöranden om vårdnad eller umgänge m.m. (prop. 1982/83:165)

Relaterat innehåll

Uppdaterad
2022-02-07