Så handläggs ett överklagande

Handläggningen av ett överklagat beslut av Lantmäteriet är huvudsakligen skriftlig. Så här går det vanligtvis till:
  1. Överklagandet kommer till Lantmäteriet

    Lantmäteriet kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Därefter skickas det vidare till mark- och miljödomstolen, tillsammans med de handlingar som finns i ärendet.

  2. Överklagandet kommer in och blir ett mål

    Handlingarna kommer in till mark- och miljödomstolen, de registreras och blir ett mål. Den som överklagat benämns från och med nu den klagande.

    Om den som har överklagat inte har rätt att överklaga avvisas överklagandet och ett skriftligt besked om detta skickas till den klagande.

  3. Överklagandet skickas till Lantmäteriet för yttrande

    Domstolen skickar vanligen överklagandet till Lantmäteriet för yttrande. All kommunikation sker skriftligt, ofta via e-post. 

  4. Eventuella yttranden

    Om domstolen anser att det behövs får den klagande yttra sig. 

  5. Domstolen beslutar i målet

    Rätten består av två domare, en ordförande som är juristdomare och ett tekniskt råd. Det tekniska rådet har en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning inom det specialområde som målet gäller.

  6. Dom meddelas

    Mark- och miljödomstolen meddelar dom. Den skickas till den som överklagat och till Lantmäteriet.

  1. Överklagandet kommer till Lantmäteriet

    Lantmäteriet kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Därefter skickas det vidare till mark- och miljödomstolen, tillsammans med de handlingar som finns i ärendet.

  2. Överklagandet kommer in och blir ett mål

    Handlingarna kommer in till mark- och miljödomstolen, de registreras och blir ett mål. Den som överklagat benämns från och med nu den klagande.

    Om den klagande inte har rätt att överklaga avvisas överklagandet och ett skriftligt besked om det skickas till den klagande.

  3. Målet bereds

    Vid behov föreläggs klaganden att komplettera om det är oklart vad som begärs. Överklagandet skickas till motparterna för yttrande. Detta kan klaganden få möjlighet att bemöta.

    All kommunikation sker skriftligt, ofta via e-post. Denna skriftväxling pågår tills målet är så väl berett att mark- och miljödomstolen kan fatta ett beslut.

    Det händer att mark- och miljödomstolen meddelar dom utan att motparten har fått yttra sig i målet. Domen skickas då direkt till den som har överklagat.

  4. Sammanträde och syn

    Domstolen genomför ibland en så kallad syn på plats, för att kunna se det som målet handlar om. Parterna i målet kallas då också till synen.

    Det händer även att domstolen kallar berörda parter till ett sammanträde, ibland i förening med att syn hålls. Klaganden får då klargöra vad det är vederbörande vill (yrkar) och varför beslutet ska ändras (grunderna). Motparten får också tillfälle att yttra sig och domstolen kan även ställa frågor till parterna.

    Domstolen kan kalla till sammanträde i domstolens egna lokaler eller på en närbelägen tingsrätt. Ibland hålls sammanträdet i ett kommunhus, församlingshem eller en bygdegård som ligger nära fastigheten som ska besökas.

    Om domstolen vill avgöra målet utan att hålla sammanträde får parterna oftast möjlighet att skriftligen slutföra sin talan, det vill säga argumentera för sin ståndpunkt. 

    Sammanträde och syn – så går det till

    Ett sammanträde och en eventuell syn på platsen i ett överklagandemål kan gå till på det här sättet:

    1. Sammanträdet börjar

    Rätten presenterar sig. Protokollföraren antecknar vilka som är närvarande.

    2. Ordförande berättar om syftet med sammanträdet

    Ordföranden, det vill säga juristdomaren, berättar vad syftet med sammanträdet är och vad som hänt tidigare i målet.

    3. Den klagande redogör för sitt yrkande

    Den klagande får redogöra för sina yrkanden. 

    4. Motparten redogör för sin inställning

    Motparten får redogöra för sin inställning till det som den klagande vill ha ändrat.

    5. Parterna får utveckla sin talan

    Det vill säga, parterna får komplettera vad de framfört skriftligen rörande omständigheterna i målet.

    6. En eventuell syn hålls

    Ibland behöver rätten se den aktuella platsen. Då åker rätten och parterna och tittar på det som målet handlar om. Parterna får visa vad de anser är viktigt för domstolens bedömning.

    7. Eventuella slutanföranden

    Parterna får tillfälle att säga något innan sammanträdet avslutas.

    8. Sammanträdet avslutas

    Ordföranden avslutar sammanträdet och talar om målets fortsatta handläggning eller när domen kommer att meddelas.

  5. Rätten avgör målet

    Rätten består i de flesta fall av två domare, en ordförande som är juristdomare och ett tekniskt råd. Det tekniska rådet har en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning inom det specialområde som målet gäller.

  6. Dom meddelas

    Mark- och miljödomstolen meddelar dom. Den skickas till parterna och till Lantmäteriet.

Rättegångskostnader

Den part som förlorar får i regel betala motpartens rättegångskostnad. Denna består framför allt av kostnader för ombud och utredning.

Överklaga domen

Domen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt inom tre veckor från den dag då domen meddelades.

För att få domen överprövad krävs först att Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd.

Uppdaterad
2020-05-27