Så handläggs ett överklagande

Handläggningen av ett överklagat beslut är huvudsakligen skriftlig. Så här går det vanligtvis till:
  1. Överklagandet skickas till den beslutande myndigheten

    Myndigheten kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Därefter skickar de det vidare till mark- och miljödomstolen, tillsammans med de handlingar som finns i ärendet.

  2. Överklagandet kommer in och blir ett mål

    Handlingarna kommer in till mark- och miljödomstolen, de registreras och blir ett mål. Den som har överklagat benämns som den klagande.

    Om den som överklagat inte har rätt till det avvisas överklagandet. 

  3. Ibland begärs yttranden in

    Om mark- och miljödomstolen inte ändrar myndighetens beslut kommer domstolen i många fall inte kommunicera överklagandet med motparten eller den som överklagat. 

    Men det förekommer att domstolen skickar överklagandet till beslutsmyndigheten och eventuella enskilda motparter som får möjlighet att yttra sig.

    Den som har överklagat kan därefter få möjlighet att bemöta de yttranden som har kommit in.

  4. Ibland hålls sammanträde och syn

    Det är inte så vanligt i överklagandemål, men ibland behöver domstolen se det som målet handlar om. Då gör den en så kallad syn på platsen.

    Det händer även att domstolen kallar berörda parter till ett sammanträde, ibland i förening med att syn hålls.

    Domstolen kan kalla till sammanträde i domstolens egna lokaler eller på en närbelägen tingsrätt. Ibland hålls sammanträdet i ett kommunhus, församlingshem eller en bygdegård som ligger nära fastigheten som ska besökas.

    Sammanträdet och synen är ett komplement till den skriftliga handlägg­ningen av målet.

    Sammanträde och syn – Så går det till

    Ett sammanträde och en eventuell syn på platsen i ett överklagandemål kan gå till på det här sättet:

    1. Sammanträdet börjar

    Rätten presenterar sig. Protokollföraren antecknar vilka som är närvarande.

    2. Ordföranden redogör för syftet med sammanträdet

    Ordföranden och/eller det tekniska rådet berättar vad syftet med sammanträdet är och vad som hänt tidigare i målet.

    3. Den klagande redogör för sitt yrkande

    Den som har överklagat får nu redogöra för sina yrkanden, det vill säga berätta vad han eller hon vill ska ändras.

    4. Motparten redogör för sin inställning

    Motparten får redogöra för sin inställning till det som den klagande vill ha ändrat.

    5. Parterna får utveckla sin talan

    Parterna får nu möjlighet att redogöra för bakgrunden till det tvisten rör och de omständigheter man vill åberopa.

    6. Eventuellt görs en syn

    Ibland behöver rätten se den aktuella platsen med egna ögon. Då åker rätten och parterna och tittar på det som målet handlar om. Parterna får visa vad de anser är viktigt för domstolens bedömning.

    7. Eventuella slutanföranden

    Parterna får tillfälle att säga något innan sammanträdet avslutas.

    8. Sammanträdet avslutas

    Ordföranden avslutar sammanträdet och talar om när och hur domen kommer att meddelas.

  5. Rätten avgör målet

    Rätten består i de flesta fall av två domare, en ordförande som är rådman och lagfaren jurist samt ett tekniskt råd. Det tekniska rådet har en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning inom det specialområde som målet gäller.

  6. Domstolen meddelar dom

    De flesta överklagandemål avgörs genom dom. Den skickas till den som har överklagat och till berörda motparter.

    Går domstolen på den klagandes linje heter det att överklagandet bifalles. I domslutet framgår den ändring det innebär. Om domstolen finner att underinstansens beslut är riktigt så avslås överklagandet. Det kan också förekomma att överklagandet bifalles till en viss del. I vissa fall avvisas överklagandet vilket kan bero på att domstolen kommit fram till att klaganden inte har rätt att överklaga. Då prövas inte målet i sak. I vissa fall kan målet återförvisas till underinstansen för fortsatt handläggning. Detta kan hända när det framkommit nya omständigheter vid prövningen i domstolen eller om underinstansens handläggning har formella brister eller om det finns brister i beslutsunderlaget.

Överklaga domen

Domen kan i de flesta fall överklagas till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Det står i domen hur det går till och inom vilken tid domen kan överklagas.

För att få domen överprövad krävs först att Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd.

Uppdaterad
2020-05-27