Så handläggs ett överklagande

Handläggningen av ett överklagat plan- och byggbeslut är huvudsakligen skriftlig. Så här går det vanligtvis till:
  1. Överklagandet skickas till den beslutande myndigheten

    Myndigheten kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Därefter skickar de det vidare till mark- och miljödomstolen, tillsammans med de handlingar som finns i ärendet.

  2. Överklagandet kommer in och blir ett mål

    Handlingarna kommer in till mark- och miljödomstolen, de registreras och blir ett mål. Den som överklagat benämns som den klagande.

    Om den som överklagat inte har rätt till det avvisas överklagandet.

  3. Eventuellt behövs kompletteringar

    När målet kommer till mark- och miljödomstolen gås överklagandet igenom. Vid behov förelägger domstolen klaganden att komplettera överklagandet så det blir tydligt vad som yrkas och grunderna för detta.

    I vissa fall kan domstolen meddela dom utan att några handlingar skickats till motparten, dock är det vanligt att domstolen kommunicerar överklagandet med de parter som berörs av detta för att de ska få möjlighet att bemöta överklagandet.

  4. Ibland hålls sammanträde och syn

    Domstolen genomför ibland en så kallad syn på plats, för att kunna se det som målet handlar om. Parterna i målet kallas då också till synen.

    Det händer även att domstolen kallar berörda parter till ett sammanträde, ibland i förening med att syn hålls. Klaganden får då klargöra vad det är den vill (yrkar) och varför den vill att beslutet ska ändras (grunderna). Motparten får också tillfälle att yttra sig och domstolen kan även ställa frågor till parterna.

    Domstolen kan kalla till sammanträde i domstolens egna lokaler eller på en närbelägen tingsrätt. Ibland hålls sammanträdet i ett kommunhus, församlingshem eller en bygdegård som ligger nära fastigheten som ska besökas.

     

    Sammanträde och syn – Så går det till

    Ett sammanträde och en eventuell syn på platsen i ett överklagandemål kan gå till på det här sättet:

    1. Sammanträdet börjar

    Rätten presenterar sig. Protokollföraren antecknar vilka som är närvarande.

    2. Ordföranden redogör för syftet med sammanträdet

    Ordföranden och/eller det tekniska rådet berättar vad syftet med sammanträdet är och vad som hänt tidigare i målet.

    3. Den klagande redogör för sitt yrkande

    Den som har överklagat får nu redogöra för sina yrkanden, det vill säga berätta vad han eller hon vill ska ändras.

    4. Motparten redogör för sin inställning

    Motparten får redogöra för sin inställning till det som den klagande vill ha ändrat.

    5. Parterna får utveckla sin talan

    Parterna får nu möjlighet att redogöra för bakgrunden till det tvisten rör och de omständigheter man vill åberopa.

     

    6. Eventuellt görs en syn

    Ibland behöver rätten se den aktuella platsen med egna ögon. Då åker rätten och parterna och tittar på det som målet handlar om. Parterna får visa vad de anser är viktigt för domstolens bedömning.

    7. Eventuella slutanföranden

    Parterna får tillfälle att säga något innan sammanträdet avslutas.

    8. Sammanträdet avslutas

    Ordföranden avslutar sammanträdet och talar om när och hur domen kommer att meddelas.

  5. Rätten avgör målet

    Rätten består i de flesta fall av två domare, en ordförande som är juristdomare och ett tekniskt råd. Det tekniska rådet har en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning inom det specialområde som målet gäller.

  6. Domstolen meddelar dom

    Mark- och miljödomstolen meddelar dom. Den skickas till den som har överklagat och till berörda motparter.

Uppdaterad
2020-05-27