Så går en huvudförhandling till

Brottmålsrättegångar ser oftast likadana ut. Här kan du läsa mer om vad som händer under rättegången och i vilken ordning.

En huvudförhandling är det som i dagligt tal kallas för rättegång.

Inledningen av huvudförhandlingen

Målet ropas på

  • Protokollföraren ropar på målet via domstolens högtalarsystem genom att säga ”Rätten håller huvudförhandling i mål mellan åklagaren och NN. Förhandlingen hålls i sal X” eller liknande.
  • Då ska den som är tilltalad, alltså åtalad för brottet, och den som är målsägande (brottsoffer) gå in i salen liksom åklagare, eventuell försvarare, målsägandebiträde och särskild företrädare för barn.
  • En tilltalad som är häktad leds däremot in av vakter.
  • Den som vill följa rättegången som åhörare kan också gå in.
  • Den som ska vittna måste däremot vänta. Vittnet ska nämligen inte påverkas av det som sägs tidigare i rättegången. Vittnet ropas in i salen när det är dags för vittnesförhöret.

Förhandling bakom stängda dörrar

  • Alla förhandlingar vid domstolen ska som utgångsläge vara offentliga men i vissa fall kan delar av förhandlingen hållas bakom stängda dörrar.
  • Stängda dörrar innebär att inga åhörare får följa förhandlingen, varken i salen eller på annat sätt.
  • Rätten kan besluta när som helst under en förhandling att en del ska hållas bakom stängda dörrar. Ibland gäller det bara ett förhör och sedan öppnas dörrarna igen.
  • Det kan finnas flera anledningar till att delar av förhandlingen inte ska vara offentlig. Det kan vara uppgifter som styrs av offentlighets- och sekretesslagen. Det kan också vara förhör med en person som är under 15 år eller lider av en psykisk störning. Det är vanligt att mål som rör sexualbrott och barnpornografi hålls bakom stängda dörrar.

Ordförande inleder

  • Ordföranden inleder förhandlingen med att kontrollera vilka som är närvarande.
  • Då brukar ordföranden också dubbelkolla så att eventuella åhörare inte är vittnen som ska höras senare.
  • Rätten kontrollerar, i samråd med parterna, om det finns något hinder mot att börja huvudförhandlingen. Det kan till exempel vara om något vittne inte kan komma eller om det har dykt upp ett nytt bevis som det behövs mer tid till att granska. I så fall kan förhandlingen ställas in och tas om vid ett senare tillfälle. Det är rätten som avgör det.

Den tilltalade får svara om åtalspunkterna

  • Åklagaren går igenom det som står i åtalet, som kallas för stämningsansökan.
  • Den tilltalade får ge sin inställning till varje åtalspunkt, helt enkelt säga om hen erkänner eller inte. Ibland kan en tilltalad medge att ha gjort det som står i åtalet men neka till att det skulle ha varit ett brott.
  • Den tilltalade kan också svara på om eventuella skadeståndskrav eller andra av åklagarens yrkanden är rimliga. Det vill säga, om den tilltalade fälls för brottet, tycker hen att skadeståndskraven är rimliga eller borde de av någon anledning vara lägre?
  • Har den tilltalade en försvarare är det försvararen som svarar för den tilltalades räkning.

Åklagaren berättar mer om brotten

  • Åklagaren får berätta mer i detalj om varje påstått brott och lägga fram bevisningen. Detta kallas för sakframställning.
  • Det kan innebära att åklagaren går igenom vissa delar av förundersökningen, till exempel brottsanmälan, journalanteckningar och andra bevismaterial.
  • Det kan också handla om att visa bilder eller filmer som åklagaren tycker att rätten ska känna till.
  • Försvararen eller den tilltalade får också möjlighet att kortfattat berätta om de påstådda brotten och bemöta det åklagaren påstått.

Förhören

Eftersom rätten bara får döma utifrån det som sagts under rättegången räcker det inte att vittnesmål finns nedskrivna, exempelvis i polisförhören. De vittnen som åklagaren och försvaret tycker är viktiga måste därför höras igen under rättegången.

Förhör med målsägande

  • Den som är målsägande (brottsoffer) får vanligtvis börja.
  • Åklagaren inleder med att ställa frågor till målsäganden. Därefter får också den tilltalade, eller dennes försvarare, ställa frågor.
  • Även rätten kan ställa frågor till målsäganden för att vara säker på att ha förstått.
  • I undantagsfall kan förhöret hållas utan att den tilltalade är i salen. Den tilltalade sitter i så fall i ett annat rum och lyssnar eller tittar samtidigt på förhöret.

Förhör med den tilltalade

  • Den tilltalade får berätta om sin syn på händelsen.
  • Åklagaren får ställa frågor. Finns det en försvarare, ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn får de också ställa frågor.
  • Även rätten kan ställa frågor till den tilltalade för att vara säker på att ha förstått.

Förhör med vittne

  • Vanligtvis kontrollerar ordföranden om vittnet har någon koppling till den tilltalade. Är det till exempel en familjemedlem kan vittnet ibland få välja att inte ställa upp.
  • Vittnet svär vittneseden: ” ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Den som därefter ljuger kan dömas för mened, ett brott som vanligtvis ger fängelse.
  • Åklagaren får ställa frågor till vittnet. Finns det en försvarare, ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn får de också ställa frågor. Har den tilltalade ingen försvarare får den tilltalade själv ställa frågor.
  • Även rätten kan ställa frågor till vittnet för att vara säker på att ha förstått.
  • I undantagsfall kan förhöret hållas utan att den tilltalade är i salen. Den tilltalade sitter i så fall i ett annat rum och lyssnar eller tittar samtidigt på förhöret.
  • När förhöret är slut kan vittnet vanligtvis själv välja att stanna kvar som åhörare eller lämna salen.
  • Vittnet har möjlighet att begära ersättning för förlorad arbetsinkomst eller andra kostnader hen haft för att komma till domstolen.

Ersättning till parter och vittnen

  • En målsägande eller ett vittne som kallats till domstolen kan ha rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst eller andra kostnader man haft för att komma till domstolen.
  • Det är staten som betalar ersättning utom i de fall då en tilltalad har begärt att ett vittne ska kallas. Då är det den tilltalade som betalar.
  • En tilltalad som frikänns kan få ersättning av staten för vissa kostnader.
  • Offentliga försvarare och målsägandebiträden ersätts för sitt arbete av staten. Den tilltalade kan bli skyldig att helt eller delvis betala tillbaka denna kostnad till staten.

Förhören filmas

  • Alla förhör spelas in med ljud och bild för att kunna visas i hovrätten om domen överklagas.
  • Ljudet är offentligt men bilden är belagd med sekretess och ska inte lämnas ut till någon utanför domstolarna. Efter att målet är avgjort förstörs filmerna.
  • Om du är åhörare kan du komma med på bild om du sitter direkt bakom någon som förhörs.
  • Genom att förhören spelas in behöver ett målsägande eller vittne oftast inte komma till hovrätten för att lämna sin berättelse på nytt.

Förhör via videokonferens

  • I regel är alla som deltar i rättegången på plats i domstolen. Men ibland kan de som ska förhöras få delta via videokonferens. Antingen från en annan domstol eller myndighet, eller hemifrån via dator eller mobiltelefon.
  • Vittnen och målsägande kan i vissa fall höras via telefon.
  • Det är rätten som avgör om ett förhör kan hållas via videolänk eller telefon.

När någon behöver tolk

  • Förhandlingar vid svenska domstolar hålls alltid på svenska men om någon part eller vittne behöver tolk har den rätt till det.
  • Domstolen ser i förväg till att det finns en tolk på plats när det behövs. Det är också domstolen som avgör vid vilka tillfällen det behövs en tolk.
  • Är det en tilltalad eller ett målsägande som behöver hjälp finns tolken på plats under hela huvudförhandlingen. Är det ett vittne som kommer är tolken där bara under vittnesmålet.
  • Tolken har avlagt en ed vid domstolen och ska översätta allt som sägs så korrekt som möjligt. Tolken måste också vara opartisk.
  • Tolken översätter åt båda håll – till och från svenska.
  • Kostnaden för tolkning betalas av staten.

Avslutning av förhandlingen

Genomgång av den tilltalades personliga förhållanden

  • Rätten går igenom uppgifter om den tilltalades personliga förhållanden, kallas även personalia. Det handlar om familjeförhållande, arbete, om den tilltalade har ett ordningsamt liv i övrigt.
  • Rätten tittar också på ett utdrag från belastningsregistret för att se om den tilltalade dömts för brott tidigare.
  • Ibland har den tilltalade träffat Kriminalvården för samtal i förväg. Kriminalvården skriver då ett yttrande med information om den tilltalade är lämplig för att göra samhällstjänst eller rekommenderas att gå i ett av Kriminalvårdens program.
  • Genomgången har främst betydelse för vilket eventuellt straff den tilltalade ska få.

Åklagaren slutför talan

  • Åklagaren lyfter fram de omständigheter och bevis som hen anser talar för att den tilltalade är skyldig.
  • Vanligtvis yrkar åklagaren på vilket straff den tilltalade borde få.
  • Ett eventuellt målsägandebiträde får också möjlighet att tala för brottsoffrets del.

Försvaret slutför talan

  • Den tilltalade eller dennes försvarare lyfter fram de omständigheter och bevis som hen anser talar för att den tilltalade är oskyldig eller att det finns förmildrande omständigheter.

Rätten överlägger och meddelar dom

  • När alla parter fått slutföra sin talan avslutas huvudförhandlingen och alla utom rättens ordförande, de tre nämndemännen och protokollföraren måste lämna salen.
  • Om domen kan avkunnas, alltså meddelas i salen, överlägger rätten direkt. Ordföranden och de tre nämndemännen beslutar tillsammans hur rätten ska döma. När de är klara kallas parter och åhörare in i salen igen. Då redovisar ordföranden hur rätten dömer i målet. Domen skickas sedan till parterna.
  • Om rätten behöver längre tid på sig för att besluta om domen berättar ordföranden vilken dag domen beräknas vara klar. Parterna får domen skickad till sig medan andra intresserade kan vända sig till domstolen för att beställa en kopia.

Rättegångsfilm

Filmen är ca 24 minuter lång och visar ett påhittat fall om en misshandel på krogen.

Filmen med text

Filmen med teckentolkning

Filmen med syntolkning

Textversion av Misshandel på krogen? Ett mål i tingsrätten

Filmen handlar om en fiktiv misshandel och rättegång.

Misshandel på krogen? Ett mål i tingsrätten.

Runt baren på en krog minglar tjejer och killar i 25-30 års ålder. Daniel, med kort lockigt hår, är där med sin flickvän och sin kompis. Daniel tränger sig fram till bardisken för att beställa två öl. Där står Fredrik, en ljushårig kille med kort skägg och blänger irriterat på Daniel. Daniel råkar spilla ut öl på Fredriks tröja på väg bort från baren, något Daniel själv inte lägger märke till och går tillbaka till sina vänner.

En månad senare vid Stockholms tingsrätt. En utropare hörs i högtalarna och kallar in till förhandling.

Utropare: Tingsrätten håller huvudförhandling i mål B 1245-13 mellan åklagaren och Fredrik Andersson. Parter och ombud kallas till sal 2.

Parter och ombud går in i rättssalen och sätter sig ner på sina platser. Målsägande sitter till vänster i salen och tilltalade sitter till höger i salen. Domare, nämndemän och notarie sitter i rakt fram i salen.

Roland (domare): God morgon. Jag heter Roland Johansson och är rådman vid tingsrätten. Jag är ordförande i dag. I rätten ingår också tre nämndemän: Ibrahim Abrahamsson, Catharina Månsdotter och Ida Shiraz. På min vänstra sida sitter notarien Anna Hörnsson, som sköter tekniken och för anteckningar. Åklagarmyndigheten företräds av kammaråklagaren Cecilia Karlsson.

Cecilia (åklagare): Ja.

Roland (domare): Tilltalad är Fredrik Andersson. Rätten har förordnat advokaten Johanna Lundström som offentlig försvarare.

Johanna (offentlig försvarare): Ja.

Roland (domare): Målsägande är Daniel Östman. Rätten har förordnat advokaten Per Pettersson som målsägandebiträde.

Per (målsägandebiträde): Ja.

Roland (domare): På åklagarens begäran har vi kallat vittnet Linda Shamirez. Hon är delgiven kallelsen och sitter och väntar utanför. Då finns inget hinder för att hålla huvudförhandlingen. Vi ska höra vilka yrkanden åklagaren och målsäganden har.

Cecilia (åklagare): Det yrkas ansvar för misshandel. Fredrik Andersson har på kvällen den 15 juni 2013 på restaurang Kråkan, uppsåtligen tillfogat Daniel Östman smärta, rodnader, skrapsår och blodvite genom att utdela flera slag och sparkar mot hans kropp och huvud.

Per (målsägandebiträde): Daniel Östman ber också skadestånd med totalt 13 000 kronor jämte ränta enligt räntelagen från brottsdatumet till dess betalning sker. 10 000 kronor avser kränkningsersättning. 3 000 kronor avser ersättning för sveda och värk.

Roland (domare): Vilken är Fredrik Anderssons inställning?

Johanna (offentlig försvarare): Fredrik förnekar brott. Han knuffade i självförsvar Daniel lätt. På grund av berusning föll Daniel. Eftersom Fredrik förnekar brott ska han inte heller ska inte betala skadestånd. Han anser inte heller att beloppen är rimliga.

Roland (domare): Då vet vi parternas inställning. Kan åklagaren utveckla åtalet?

Cecilia (åklagare): Daniel Östman var på restaurang Kråkan den aktuella kvällen tillsammans med flickvän och kompisar. Han blev utsatt för en oprovocerad misshandel genom sparkar och slag. Som skriftlig bevisning åberopar jag rättsintyg och ett fotografi som finns i förundersökningen. Daniel Östman kommer själv berätta detaljerna om misshandeln.

Roland (domare): Målsägandebiträdet kan utveckla grunderna för skadeståndsyrkandena.

Per (målsägandebiträde): Jag hänvisar till Daniels berättelse och till det sjukskrivningsintyg som vi gett in till rätten.

Roland (domare): Har försvaret något att säga?

Johanna (offentlig försvarare): Nej tack, Fredrik kommer att själv berätta.

Roland (domare): Ska vi låta målsäganden Daniel Östman berätta vad som hände? Vi spelar in förhöret med ljud och bild. Var så god, Daniel Östman, att berätta med egna ord.

Daniel (målsägande): Jag och min tjej var ute. Vi hade några vänner med oss. Vi drack några öl och åt lite mat. Sen skulle jag på toa. När jag skulle tillbaka igen, stod det några utanför.

Rekonstruktion av kvällen visas där Daniel som är på väg till toaletten stöter ihop med Fredrik. Fredrik puttar först till Daniel och sen utdelas ett slag mot Daniels ansikte.

Jag stötte ihop med en person. Då slog han till mig i ansiktet. Det gjorde ont. Jag hamnade på golvet och det kändes som om jag fick flera sparkar. Sen dök väktarna upp och sen kom polisen.

Roland (domare): Var så god, åklagaren, att ställa frågor.

Cecilia (åklagare): Daniel, har du träffat den personen som misshandlade dig tidigare?

Daniel (målsägande): Nej, men han sitter ju där.

Cecilia (åklagare): Är du helt säker på det där han?

Daniel (målsägande): Ja, 100 procent.

Cecilia (åklagare): Det här slaget, var det med öppen eller knuten hand?

Daniel (målsägande): Han slog mig med knytnäven rakt över ögat och kinden.

Cecilia (åklagare): Hur många var sparkarna och var träffade de?

Daniel (målsägande): Det var åtminstone två. Jag tror de träffade i magen.

Cecilia (åklagare): Tack, då är jag nöjd.

Roland (domare): Har målsägandebiträdet några frågor?

Per (målsägandebiträde): Daniel, hur mådde du efter händelsen?

Daniel (målsägande): Jag var chockad och hade ont. Svårt att tugga och det värkte i käken och huvudet i två veckor. Sen var jag sjukskriven från jobbet i en vecka.

Roland (domare): Någon fråga från försvaret?

Johanna (offentlig försvarare): Hur mycket alkohol hade druckit?

Daniel (målsägande): Inte mer än några öl och kanske något glas innan vi gick ut.

Johanna (offentlig försvarare): Du låter osäker på sparkarna. Rättsintyget visar bara skador på ansiktet. Fick du verkligen sparkar? Du låg ner. Är du säker på att det var Fredrik som sparkade dig?

Daniel (målsägande): Jag är helt säker på att jag blev sparkad. Fredrik slog mig så vem skulle annars sparka mig.

Roland (domare): Inga ytterligare frågor? Då är förhöret slut.

Johanna (offentlig försvarare): Jag vill ställa en fråga till åklagaren. Det fanns fler personer i närheten incidenten inträffade. Varför hördes inte de i förundersökningen?

Cecilia (åklagare): I det efterföljande tumultet försvann de från platsen och polisen kunde inte identifiera dem.

Roland (domare): Vi låter nu Fredrik Andersson berätta om händelsen. Vi spelar även in detta förhör. Var så god, Fredrik, att berätta om den här kvällen.

Fredrik: (tilltalad): Det var den här lördagskvällen. Jag hade precis gjort slut med min tjej. Jag var ute med några kompisar och drack öl.

Rekonstruktion av kvällen visar Fredrik som sitter med sina vänner och samtalar.

Efter ett tag skulle jag gå på toaletten. Då träffade jag han där borta.

Fredrik står lutad mot väggen och Daniel går in i honom.

Jag hade sett honom tidigare i baren. Han var högljudd och stökig. Sen då så går han in i mig, börjar mucka och putta på mig. Jag puttar tillbaka.

Fredrik puttar Daniel mot väggen som ramlar ner på golvet.

Då är han så full, så han trillar ner på golvet. Jag tänker inte mer på det, utan går tillbaka till mina kompisar. Då kommer vakterna och börjar tjafsa. Och sen kom polisen.

Roland (domare): Har åklagaren några frågor?

Cecilia (åklagare): Ja, tack. Du har hört Daniel berätta att du avsiktligt slagit honom i ansiktet. I polisförhör har du berättat att du gav honom en örfil. Hur var det egentligen?

Fredrik: (tilltalad): Det kanske var så att jag träffade honom i ansiktet, men det var inget hårt slag.

Cecilia (åklagare): Han berättade att du sparkat honom.

Fredrik: (tilltalad): Nej. Det var inte jag i så fall.

Cecilia (åklagare): Tack, inga fler frågor.

Roland (domare): Har målsägandebiträdet några frågor?

Per (målsägandebiträde): Nej.

Roland (domare): Har försvararen några frågor?

Johanna (offentlig försvarare): Ja, tack. Fredrik, hur pass berusad var Daniel enligt dig?

Fredrik: (tilltalad): Full, han ranglade runt.

Johanna (offentlig försvarare): Hur hård var din knuff?

Fredrik: (tilltalad): Fredrik: (tilltalad): Det var ingenting. Han snubblade själv.

Johanna (offentlig försvarare): Kan någon annan ha sparkat honom?

Fredrik: (tilltalad): Ja, eller jag vet inte. Det var inte jag i alla fall.

Johanna (offentlig försvarare): Tack.

Roland (domare): Inga ytterligare frågor? Då kallar vi in vittnet.

Linda sitter utanför receptionen och väntar på att bli inkallad. I sin hand har hon en broschyr med titeln "Vittnesstöd" och en kallelse till Stockholm tingsrätt.

Utropare: Linda Shamirez kallas till sal 2.

Linda går in i rättssalen och sätter sig i vittnesstolen. I bakgrunden syns två åhörare.

Roland (domare): Linda Shamirez? Var så god att ta plats. Du ska höras om en händelse den 15 juni i år på Restaurang Kråkan. Som vittne avlägger du en vittnesed. När du gjort det får du berätta om händelsen under straffansvar och är skyldig att hålla dig till sanningen. Är du osäker på nånting ska du säga det. Det är lika fel att säga någonting som inte är sant som att inte säga någonting som du känner till eller har hört. Har du förstått vad innebär att vittna?

Linda nickar.

Roland (domare): Då ska du avlägga vittneseden. Säg efter mig:

Jag, Linda Shamirez, lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.

Linda upprepar vittneseden.

Tack, då har du avlagt vittneseden. Vi ska spela in förhöret med ljud och bild. Det är åklagaren som har begärt förhöret och får därför börja ställa frågor.

Cecilia (åklagare): Linda, du var ute och dansade med vänner den 15 juni i år. Berätta vad du minns hände på restaurang Kråkan.

Linda (vittne): Jag och mina vänner var ute och drack öl.

Rekonstruktion av kvällen visar Linda i baren med sina vänner.

Vi hade varit där någon timme. Sen skulle jag på toa. Nästan framme vid toaletterna såg att det stod ett gäng killar utanför. De tjafsade och skrek på varandra.

Linda går till kön till toaletterna där Daniel och Fredrik knuffas.

Så slår han till honom så att han faller omkull. Det blev en massa liv och vakterna kom.

Fredrik slår Daniel i ansiktet och Daniel faller ner på golvet.

Cecilia (åklagare): Såg du vilken typ av slag det var? Var träffade det?

Linda (vittne): Det var ett hårt slag rakt i ansiktet på honom.

Cecilia (åklagare): Såg du någon annan typ av våld?

Linda (vittne): Ja, det var väl sparkar och så.

Cecilia (åklagare): Såg du vem det var som sparkade?

Linda (vittne): Jag tror det var han som slog honom.

Kameran visar Fredrik.

Cecilia (åklagare): Tack, inga fler frågor.

Roland (domare): Har målsägandebiträde några frågor?

Per (målsägandebiträde): Nej, tack.

Roland (domare): Någon fråga från försvarets sida?

Johanna (offentlig försvarare): Jag har någon fråga till Linda. Såg du verkligen vem det var som sparkade?

Linda (vittne): Efter slaget som han fick, så vänder jag mig ju om. Jag blev rädd och ville att någon skulle komma och hjälpa. När jag vände mig om igen såg jag att han låg där på golvet och höll sig om magen.

Johanna (offentlig försvarare): Du såg egentligen inte att det var Fredrik som sparkade. Kan någon annan där ha sparkat?

Linda (vittne): Jag tittade inte just då.

Johanna (offentlig försvarare): Då har jag inga fler frågor.

Roland (domare): Några ytterligare frågor? Nej, då är förhöret slut. Vi tackar för din medverkan här idag. Om du har haft kostnader för att inställa dig idag får du vända dig till receptionen nere i vänthallen. Du behöver inte vara kvar, men om du vill får du gärna sätta dig på en åhörarplats.

Linda lämnar vittnesstolen.

Men det har vi gått igenom målet i sak. Då ska vi se vad vi har för uppgifter om Fredrik Andersson i tingsrättens akt.

Anna (notarie): Fredrik Andersson finns inte i belastningsregistret. Det framgår av personutredningen att Fredrik studerar och därför inte har någon inkomst. Frivården bedömer att det inte finns något övervakningsbehov och att han är lämplig för samhällstjänst, vilket han gått med på.

Roland (domare): Ja, Fredrik, är dessa uppgifter är riktiga?

Fredrik nickar.

Om vi inte har något att tillägga så är vi framme vid att slutföra målet. Jag lämnar till åklagaren att börja.

Cecilia (åklagare): Vi har hört Fredrik själv berätta att han har slagit Daniel i ansiktet. Det var ett hårt knytnävsslag. Det har Daniel och vittnet berättat om. Det stöds även av rättsintyget. Det är styrkt att det var oprovocerat. När det gäller sparkarna har Daniel berättat att han har blivit sparkad. Vittnet är tveksam om vem som utdelade sparkarna men jag menar att det utan tvivel var Fredrik som sparkade. Jag anser att åtalet är styrkt och att han ska dömas för misshandel. Vad gäller påföljden, så menar jag att mot bakgrund av våldets karaktär och att han har sparkat Daniel när han låg ner, att han ska dömas till fängelse.

Roland (domare): Varsågod, målsägandebiträdet, att slutföra.

Per (målsägandebiträde): I skuldfrågan får jag ansluta mig till vad åklagaren sagt. Vad gäller Daniels skadeståndsanspråk så den kränkningsersättning som begärts är förenlig med praxis och ska dömas ut. Vad gäller begärd ersättningen för sveda och värk, så är skäligheten styrkt genom sjukskrivningsintyg. Även det ska dömas ut.

Roland (domare): Var så god, försvararen, att slutföra.

Johanna (offentlig försvarare): En grundläggande princip är att den tilltalades berättelse ska ligga till grund för rättens bedömning och det är åklagaren som ska motbevisa berättelsen. Det har åklagaren inte lyckats med i det här målet. Ingen har sett de sparkar som Daniel upplever sig ha fått i sitt berusade tillstånd. Ännu mindre har Fredrik kunnat utpekas som den som i så fall sparkat. När det gäller det påstådda slaget har varken vittnet eller målsäganden lämnat en redogörelse som motbevisar det Fredrik berättat om. Jag menar att det inte kan anses vara en misshandel. Enligt min mening ska Fredrik frikännas. Då ska han inte betala skadestånd. Om han fälls har det inte varit frågan om allvarlig integritetskränkning. Därför ska det inte utgå någon kränkningsersättning.

Roland (domare): Fredrik, är det någonting du vill säga?

Fredrik: (tilltalad): Nej, min försvarare har sagt allt.

Roland (domare): Då ska vi ha kostnadsberäkningar från försvararen och målsägandebiträdet.

Johanna och Per ställer sig upp och lämnar över kostnadsräkning till domaren.

Här begärs det ersättning enligt taxa. Men det är huvudförhandlingen avslutad. Rätten kommer nu att överlägga med avsikt att avkunna en dom. Om parterna vill vänta utanför, så ropar vi in er om en liten stund.

Båda parterna och deras ombud lämnar rättssalen.

Nu är dörren stängd och vi ska ta ställning till om Fredrik är skyldig till det som åklagaren har påstått. Och i så fall vilken påföljd han ska ha och om han ska betala skadestånd till målsäganden. Ni har ju hört vad Daniel har berättat om kvällen…

Samtalet tonas ut och rätten överlägger, tiden hoppar framåt för att visa att diskussionen tar tid.

… att Fredrik har utdelat ett knytnävsslag mot Daniel. Hur ser vi på sparkarna?

Ibrahim (nämndeman 1): Visst måste det ha varit Fredrik som sparkade, det var ju uppenbarligen han som slog.

Catharina Månsdotter (nämndeman 2): Nej men kan man vara helt säker på det? Var faktiskt fler som var där. Det kan ha varit vem som helst.

Ida Shiraz (nämndeman 3): Vittnet såg slaget, men inte sparken.

Roland (domare): Ibrahim, vad är det som gör dig så säker på att Fredrik sparkade?

Ibrahim (nämndeman 1): Jag var säker först men när jag hört er andra håller jag med er.

Roland (domare): Då är vi överens om alla delar. Nu är det dags att kalla in parterna och avkunna dom.

Fredrik och Johanna står utanför salen och pratar, Daniel och Per sitter ner och väntar.

Utropare: Dom avkunnas i sal 2.

Parter och ombud går tillbaka in i rättssalen och sätter sig ner.

Roland (domare): Tingsrätten har nu kommit fram till en dom. Domen är enhällig. Samtliga ledamöter i rätten är överens om domen. Själva domen kommer att skickas till parterna inom en vecka. Men jag ska nu redogöra för de skäl som vi haft för domen och den utgång vi kommit till.

Tingsrätten bedömer att det är ställt utom rimligt tvivel att Fredrik Andersson utdelat ett slag mot Daniel Östmans ansikte som har orsakat de skador som åklagaren påstått. Det är styrkt genom vad Daniel Östman och vittnet Linda Shamirez berättat. I den delen har Fredrik gjort sig skyldig till misshandel.

När det gäller de sparkar som åklagaren påstått är det inte lika klart. Ingen har sett de sparkar som Daniel Östman har berättat om. Mot bakgrund av att Fredrik inte var ensam på platsen är det inte klarlagt vem som i så fall utdelat sparkarna. Därför ska åtalet när det gäller den delen av misshandel ogillas. Fredrik ska inte dömas för sparkarna.

Den oprovocerade misshandeln, ett knytnävsslag, är allvarlig och straffet skulle därför bestämmas till en månads fängelse. Men Fredrik är tidigare ostraffad och anses lämplig för en inte frihetsberövande påföljd. Tingsrätten anser därför att påföljden ska bestämmas till en villkorlig dom som ska förenas med 50 timmars samhällstjänst. Eftersom Fredrik döms för misshandel ska han betala skadestånd. Eftersom han inte döms för sparkarna så ska skadeståndet för kränkning bestämmas till 5 000 kronor.

Beträffande sveda och värk har Daniel styrkt de belopp han har begärt. Fredrik är alltså skyldig att betala detta till honom. Det leder fram till följande domslut:

Tingsrätten dömer Fredrik Andersson till misshandel enligt normalgraden. Påföljden bestäms till villkorlig dom i förening med 50 timmars samhällstjänst. Om fängelse skulle ha dömts ut skulle fängelsestraffets längd bestämts till en månad. Fredrik ska betala skadestånd till Daniel Östman med 8 000 kronor. jämte ränta Han ska också betala en avgift på 500 kronor till Brottsofferfonden.

Försvararen och målsägandebiträdet får den ersättning från allmänna medel som de har begärt. Kostnaden ska stanna på staten. Den som vill överklaga domen kan göra det inom tre veckor. Domen kommer att skickas till parterna inom en vecka från i dag. Därmed får vi tacka varandra för i dag.

Rättegången är slut och parterna lämnar salen.

Johanna (offentlig försvarare): Hur känns det?

Fredrik: (tilltalad): Vad ska jag säga? Surt.

Johanna (offentlig försvarare): När den skriftliga domen kommer om en vecka kan du ta kontakt med mig så kan vi diskutera ett överklagande.

Fredrik: (tilltalad): Okej, det är bra.

Johanna och Fredrik skakar hand och lämnar domstolen.

Daniel står utanför receptionen och pratar i telefon.

Daniel (målsägande): Han blev dömd i alla fall. Nej, det blev 8 000. Nämen, det känns helt okej. Det är inte mer att göra nu.

Eftertexter visas.

Medverkande:

Ordförande och domare Roland Johansson - Robert Schött

Protokollförare Anna Hörnsson - Petra Lennhede

Nämndeman Ibrahim Abrahamsson - Josef Törner

Nämndeman Catharina Månsdotter - Marika af Winklerfelt

Nämndeman Ida Shiraz - Linda von Beetzen

Målsägande Daniel Östman - Erik Krogh

Åklagare Cecilia Karlsson - Silvia Ingolfsdottir

Målsägandebiträde Per Pettersson - Peter Dahlqvist

Tilltalad Fredrik Andersson - Viktor Nyström Sköld

Försvarare Johanna Lundström - Ulrika Borg

Vittne Linda Shamirez - Vivianne Romanos

Åhörare - Lillemor Jungner

Åhörare - Kristin Modig

Tack till Stockholms tingsrätt.

Filmen är framtagen av Domstolsverket.

Relaterat innehåll

Vill du veta mer om vilka personer som är med vid rättegången kan du läsa det på sidan Vem är vem.

Uppdaterad
2022-08-12