Den som försätts i konkurs kallas gäldenär och får inte själv bestämma över egendom som tillhör konkursboet. Ett konkursbo är de tillgångar som konkursförvaltaren tar över när en person eller ett företag försätts i konkurs. Det är inte möjligt att sälja eller ge bort egendom och inte heller betala skulder med pengar som tillhör konkursboet.
Gäldenären får inte ingå nya avtal som påverkar ekonomin. Det är konkursförvaltaren som bestämmer vilken egendom och hur mycket pengar gäldenären får behålla.
Den som söker någon annan i konkurs kallas borgenär.
För att försättas i konkurs krävs att företaget eller personen är på obestånd. Det är tingsrätten som bedömer detta. Att vara på obestånd betyder att man inte kan betala sina skulder och det får inte bara vara tillfälligt.
Det innebär att det inte räcker att ett företag eller en person har större skulder än tillgångar. Räknar man med att det ska komma in pengar inom kort så att skulderna kan betalas ska företaget eller personen inte försättas i konkurs.
Borgenären (den som ansöker om annans konkurs) måste även kunna visa att gäldenären har en skuld till denne.
Någon måste ansöka om en konkurs för att tingsrätten ska besluta om det.
Om det är företaget eller personen själv som ansöker, beslutar tingsrätten vanligtvis om konkurs samma dag.
Om en borgenär (den som personen/företaget har en skuld till) ansöker kallar tingsrätten till en förhandling i domstolen inom två veckor. Skulle företaget eller personen medge att försättas i konkurs innan förhandlingen hunnit hållas kan rätten ställa in förhandlingen och ta beslutet direkt.
Däremot är det svårt att veta hur lång hela processen är innan konkursen kan avslutas. Det beror bland annat på om det finns tillgångar i konkursboet.
För den som ansöker om egen konkurs
För den som ansöker om egen konkurs tar domstolen inte ut någon avgift. Om det finns tillgångar i konkursboet ska dessa i första hand ersätta konkursförvaltaren och det som blir över fördelas till borgenärer.
För den som ansöker om annans konkurs
Om en borgenär ansöker om annans konkurs tar domstolen ut en ansökningsavgift på 2 800 kronor.
Finns det inga pengar i konkursboet kan borgenären även tvingas betala en del av konkurskostnaderna. Det kan kosta upp till 10 % av prisbasbeloppet, maximalt 5 880 kronor (2025).
När ett företag med anställda försätts i konkurs kan konkursförvaltaren besluta om statlig lönegaranti.
Den innebär att staten genom Skatteverket betalar ut de anställdas lön som företaget är skyldigt. Är du anställd i ett företag som försätts i konkurs bör du kontakta konkursförvaltaren och berätta hur mycket lön företaget är skyldigt dig.
Dödsbodelägare kan ansöka om konkurs. Om samtliga dödsbodelägare ansöker tillsammans om konkurs av dödsboet räknas det som en egen ansökan.
Om inte alla delägare ansöker kallas samtliga dödsbodelägare till förhandling hos tingsrätten.
Är du dödsbodelägare och ska ansöka om konkurs ska du också bifoga en vidimerad kopia av dödsbouppteckningen vid ansökan. Om bouppteckningen har registrerats ska du lämna uppgift om det. Om det inte har gjorts någon bouppteckning ska du lämna uppgift om varje delägares namn och adress.
Det ingår i konkursförvaltarens uppdrag att sammanställa alla borgenärer och deras fordringar.
Om konkursförvaltaren begär det kan tingsrätten besluta om ett bevakningsförfarande. Ett bevakningsförfarande meddelas i Post- och Inrikes Tidningar.
Anmäla fordran
Vid bevakningsförfarande ska du som borgenär anmäla att du har en fordran och hur stor den är. Det framgår i Post- och Inrikestidningar vart du ska skicka din anmälan.
Om du som borgenär vill anmäla en fordran efter att tiden för bevakningsförfarandet gått ut måste du betala en efterbevakningsavgift på 1 764 kronor (2025). Det är 3 % av prisbasbeloppet.
Så fördelas pengarna
Om det finns pengar i konkursboet delas dessa först ut till prioriterade fordringsägare, till exempel anställdas löner eller banklån med säkerhet. Finns det pengar kvar till övriga fordringsägare fördelas dessa procentuellt mellan alla.
Detta händer när någon försätts i konkurs
Denna tidslinje visar hur processen ut med sex till nio steg som varje ansökan om konkurs alltid går igenom.
Ansökan kommer in till tingsrätten
Tingsrätten kontrollerar uppgifterna i ansökan och, om det är en ansökan om annans konkurs, att avgiften är betald.
När någon ansöker om egen konkurs beslutar domstolen vanligtvis om konkurs direkt.
Tingsrätten håller eventuellt en konkursförhandling
Om det är en ansökan om annans konkurs håller tingsrätten en konkursförhandling som parterna kallas till. Är det en ansökan om egen konkurs behövs inte detta.
Vid förhandlingen ska det prövas om gäldenären, den som konkursansökan gäller är på obestånd, det vill säga om personen eller företaget inte kan betala sina skulder och det inte bara är tillfälligt.
Om gäldenären medger konkursen före förhandlingen kan förhandlingen ställas in och tingsrätten kan besluta om konkurs genast.
Tingsrätten beslutar om konkurs och utser konkursförvaltare
När tingsrätten beslutar om konkurs utser rätten en konkursförvaltare. Det är vanligtvis en erfaren advokat eller annan jurist som får ansvar för att bestämma över de tillgångar som finns i konkursboet.
Beslutet meddelas i Post- och Inrikes Tidningar.
Konkursförvaltaren tar över
När en domstol beslutar om konkurs omhändertas samtliga tillgångar av konkursboet och den som är försatt i konkurs har inte längre tillgång till sina pengar, fastigheter eller annat av värde. Undantag görs bland annat för egendom som en privatperson behöver för att försörja sig själv och sin familj.
Gäldenären, det vill säga en privatperson eller en ställföreträdare för ett företag som ska bekräfta bouppteckningen, måste stanna i landet tills bouppteckningssammanträdet. Vill personen resa utomlands måste tingsrätten ge tillstånd.
Konkursförvaltaren sammanställer en konkursbouppteckning som lämnas in till tingsrätten. I bouppteckningen ska alla tillgångar och skulder stå med.
Konkursförvaltaren håller sammanträde för bouppteckning
Sedan den 1 juli 2021 har tingsrättens edgångssammanträde ersatts av ett bouppteckningssammanträde som konkursförvaltaren kallar till. Vid bouppteckningssammanträdet ska den som är försatt i konkurs på heder och samvete bekräfta att bouppteckningens uppgifter om tillgångar och skulder är riktiga.
Sammanträdet ska hållas senast två månader efter konkursbeslutet.
Konkursförvaltaren kan begära att den som är försatt i konkurs i stället ska avlägga en boupptecknings-ed inför tingsrätten. I så fall håller tingsrätten ett edgångssammanträde så snart som möjligt.
Om det inte finns tillgångar kvar i konkursboet
Tingsrätten avslutar konkursen
Gäller konkursen till exempel ett bolag upphör detta som huvudregel att existera när konkursen avslutats. Det går då inte att kräva ytterligare betalning för skulderna av aktiebolaget.
En privatperson har däremot kvar sina skulder, i den del de inte utdelats till borgenärerna, och kan krävas på betalning även efter att konkursen avslutats. En privatperson kan därför gå i konkurs flera gånger.
Om det finns tillgångar kvar i konkursboet
Konkursförvaltaren upprättar utdelningsförslag
Om det finns tillgångar ska förvaltaren därefter upprätta ett utdelningsförslag på hur de pengar som finns ska fördelas mellan borgenärerna.
Tingsrätten beslutar eventuellt om bevakningsförfarande
Tingsrätten kan även besluta om ett bevakningsförfarande. Under en viss tid kan då borgenärer anmäla att de har en fordran och hur stor den är.
Tingsrätten håller förlikningssammanträde
När tiden för bevakningsförfarandet gått ut hålls, om det behövs, ett förlikningssammanträde där man bestämmer hur tillgångarna ska fördelas mellan borgenärerna.
Tingsrätten avslutar konkursen
När tingsrätten har fastställt utdelningen är konkursen avslutad.
Gäller konkursen till exempel ett bolag upphör detta som huvudregel att existera när konkursen avslutats. Det går då inte att kräva ytterligare betalning för skulderna.
En privatperson har däremot kvar sina skulder och kan krävas på betalning även efter att konkursen avslutats. En privatperson kan därför gå i konkurs flera gånger.
Ordlista
En borgenär kallas även för fordringsägare och är den person eller företag som gäldenären har en skuld till. Den ansöker om att någon annan ska försättas i konkurs kallas för borgenär.
Den person eller företag som gäldenären har en skuld till. Kallas även för borgenär.
En gäldenär är den person eller företag som står i skuld till någon annan. Den som försätts i konkurs kallas för gäldenär.
Ett konkursbo är de tillgångar som konkursförvaltaren tar över när en person eller ett företag försätts i konkurs.
En kungörelse är ett officiellt meddelande som domstolen skriver och låter publicera i Post- och Inrikes Tidningar. Detta kan i vissa fall publiceras även på annat sätt.
Ytterligare information
- Vad händer när ett företag eller en person försätts i konkurs?
- Hur går det för den som lånat ut pengar eller levererat varor till den som försatts i konkurs?
- Vad gör en konkursförvaltare?
Behöver du få kontroll på din ekonomi och dina skulder för att undvika att försättas i konkurs? Då kan du som privatperson vända dig till kommunens budget- och skuldrådgivare.
På Konsumentverkets sida Hallå konsument! finns mer information om vilken hjälp du har rätt till.