Högsta förvaltningsdomstolen
 

Dom i mål om assistansersättning

Mål: 1959-19
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att behov av hjälp med sminkning inte ingår i det grundläggande behovet personlig hygien.

En person som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med s.k. grundläggande behov kan från kommunen få biträde av en personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Om detta hjälpbehov uppgår till i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan har denne rätt till statlig assistansersättning.

Alla behov som kan anses viktiga för en person utgör inte grundläggande behov, utan dessa behov är uttömmande angivna i lagstiftningen (9 a § LSS). Till grundläggande behov räknas t.ex. hjälp med måltider, att klä av och på sig och hjälp med den personliga hygienen.

Målet i Högsta förvaltningsdomstolen gällde frågan om sminkning ingår i det grundläggande behovet personlig hygien.

För att den försäkrade skulle anses ha behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i en omfattning som översteg i genomsnitt 20 timmar i veckan, och således ha rätt till assistansersättning, krävdes att hennes behov av hjälp med sminkning rymdes inom det grundläggande behovet personlig hygien.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att den närmare innebörden av begreppet personlig hygien inte har behandlats eller närmare kommenterats i förarbetena. Begreppet har därför inte givits något specifikt innehåll i detta sammanhang.

Den normalspråkliga innebörden av begreppet hygien är att det avser åtgärder för avlägsnande av smuts och ohälsosamma ämnen från människans omgivning eller från människan själv.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade vidare att det inte finns något uttalande i förarbetena som talar för att med begreppet personlig hygien har avsetts något annat än vad som utgör den normalspråkliga innebörden av begreppet, d.v.s. att hålla människokroppen ren från smuts och andra ohälsosamma ämnen. Vissa formuleringar i förarbetena, såsom att ”klara sin hygien” och att ”sköta sin hygien”, talade snarast för att det är just denna normalspråkliga innebörd av uttrycket som har avsetts. Att inte kunna sminka sig kan inte sägas innebära att man inte klarar eller kan sköta sin hygien.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg därmed att behov av hjälp med sminkning inte kan anses innefattas i det grundläggande behovet personlig hygien. Den försäkrades behov av personlig assistans för de grundläggande behoven uppgick därmed inte till i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan, varför någon rätt till assistansersättning inte förelåg.