Högsta förvaltningsdomstolen
 

Dom i mål om utdömande av vite

Mål: 1593-19
Ett vitesföreläggande om att åtgärda brister i en skolhuvudmans systematiska kvalitetsarbete var inte tillräckligt preciserat för att kunna ligga till grund för utdömande av vitet.

Inom skolväsendet måste en huvudman, dvs. den som har ansvaret för verksamheten, systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla den utbildning som bedrivs (systematiskt kvalitetsarbete) samt dokumentera detta arbete. Om det vid uppföljning kommer fram att det finns brister i verksamheten är huvudmannen skyldig att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de nationella mål som finns för den aktuella utbildningen uppnås.

I det aktuella målet hade Statens skolinspektion förelagt ett bolag vid vite att inom viss angiven tid åtgärda vissa brister i det systematiska kvalitetsarbetet inom de skol- och fritidsverksamheter som bolaget var huvudman för. Skolinspektionen ansökte senare hos förvaltningsrätten om att vitet skulle dömas ut eftersom inspektionen ansåg att bolaget inte hade åtgärdat samtliga påtalade brister. Förvaltningsrätten avslog ansökan med motiveringen att det inte i föreläggandet tillräckligt precist angavs vilka åtgärder som bolaget förväntades att vidta. Av samma skäl avslog kammarrätten Skolinspektionens överklagade dit.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen ställs långtgående krav på att det av ett föreläggande ska framgå vad som krävs för att det förelagda vitet inte ska dömas ut. I vilken utsträckning det är möjligt för en myndighet att formulera sådana konkreta åtgärder beror på hur den aktuella författningsregleringen är utformad. Är lagstiftningen allmänt hållen och närmare föreskrifter saknas, begränsas myndighetens möjligheter att använda vitesförelägganden för att komma till rätta med konstaterade brister. Högsta förvaltningsdomstolen bedömde att det i målet aktuella föreläggandet endast innebar att bolaget ålades att uppfylla de krav som ställs i skollagen avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Regleringen i skollagen är emellertid inte utformad på ett sådant sätt att ett föreläggande som i princip endast återger lagbestämmelserna kan anses tillgodose kravet på tydlighet. Det angavs därför inte tillräckligt preciserat vilka åtgärder som bolaget skulle vidta och därmed saknades förutsättningar för att döma ut det förelagda vitet.