Två privatpersoner anlitade ett företag för att utföra arbete på deras fastighet. Betalning skedde löpande. När beställarna hade betalat knappt två och en halv miljon kr ville de inte betala mer. Företaget väckte talan och begärde ytterligare betalt med omkring en miljon kr. Beställarna bestred kravet och framförde flera skäl till att de inte skulle behöva betala mer, bl.a. att priset var oskäligt och att det var fel på det utförda arbetet. Företagets talan ogillades därför att domstolen ansåg att det inte var bevisat att skäligt pris uppgick till mer än vad beställarna redan hade betalat. Domen fick laga kraft.
Beställarna väckte därefter talan mot företaget och begärde att få tillbaka en del av vad de hade betalat. Grunden för talan var att det var fel på arbetet. Tingsrätten ansåg att den tidigare domens rättskraft hindrade den nya talan och avvisade den. Hovrätten hade motsatt uppfattning och återförvisade målet till tingsrätten.
Högsta domstolen uttalar att även när den första domen medför att en talan om betalningsskyldighet ogillas, så avser domen betalningsskyldigheten som helhet. Den frågan är i rättskraftshänseende odelbar. Det innebär att svaranden genom domen blir förhindrad att väcka en ny talan med yrkande om prisavdrag eller ersättning för avhjälpandekostnad upp till det avtalade priset. Det saknar betydelse om svaranden i den första rättegången har framställt någon invändning av detta slag eller inte och huruvida den frågan uttryckligen prövats i den första domen. Svarandens möjlighet att skydda sina intressen består i att han eller hon kan väcka genkäromål i den första rättegången och begära att få tillbaka betalda belopp. Mot denna bakgrund avvisar Högsta domstolen beställarnas talan.