logotyp

Förordnande av målsägandebiträde i hovrätten

Mål: Ö 597-21
HD har avgjort ett mål om när målsägandebiträde ska förordnas i hovrätten. I beslutet behandlas särskilt betydelsen av att målsäganden har ett eget påföljdsyrkande.

I det underliggande brottmålet hade tingsrätten dömt en lärare för att ha misshandlat en elev. Tingsrätten hade, efter att ha beaktat bl.a. att läraren skildes från sin tjänst, bestämt påföljden till villkorlig dom utan vare sig samhällstjänst eller böter.

Läraren överklagade domen och yrkade frikännande. Åklagaren överklagade inte. Eleven, som biträtt åtalet, yrkade straffskärpning i hovrätten.

I tingsrätten hade eleven ett målsägandebiträde. Högsta domstolen har nu beslutat att ett målsägandebiträde ska förordnas även i hovrätten.

I avgörandet redovisas hur man bör se på betydelsen av att en målsägande, när åklagaren inte överklagar, har ett eget påföljdsyrkande. Detta ska väga förhållandevis tungt vid bedömningen av om det finns behov av ett målsägandebiträde men samtidigt inte automatiskt föranleda att ett biträde förordnas. Det ska alltid göras en helhetsbedömning av behovet utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

I detta fall gjorde Högsta domstolen bedömningen att ett målsägandebiträde skulle bidra till att påföljdsyrkandet kan behandlas på ett tillfredsställande sätt. Vid en helhetsbedömning kan eleven antas ha behov av målsägandebiträde även i hovrätten.