Högsta domstolens logotyp
 

Ett avgörande om kränkningsersättning och anhörigersättning

Mål: T 1291-21
I avgörandet uttalar Högsta domstolen vilka schabloner som ska vara utgångspunkten vid bestämmande av kränkningsersättning respektive anhörigersättning vid livshotande personskada till följd av grov vårdslöshet.

Två unga män deltog som förare av varsin personbil i ett s.k. chicken-race med följd att en allvarlig kollision inträffade. I den ena bilen medföljde en 16-årig flicka som passagerare i främre passagerarsätet. Vid kollisionen blev hon medvetslös och tillfogades livshotande skador. Hon är fortfarande, omkring två år efter olyckan, icke kontaktbar och kommer aldrig att återfå ett normalt liv. Hennes medicinska invaliditet är 99 procent. Förarna hade i tingsrätten och hovrätten dömts för vållande till kroppsskada, grovt brott, och grov vårdslöshet i trafik samt förpliktats att betala kränkningsersättning till flickan samt ersättning för sveda och värk i form av psykiskt lidande – s.k. anhörigersättning – till hennes föräldrar, som under lång tid hade tvingats uppleva hur deras dotter svävade mellan liv och död. Frågan i Högsta domstolen var hur ersättningarna till flickan och föräldrarna skulle bestämmas.

Beträffande kränkningsersättning till flickan kommer domstolen fram till att den schabloniserade ersättningen vid försök till mord (125 000 kr) kan vara en utgångspunkt, men att ersättningen bör sättas något lägre än vad som skulle skett vid ett uppsåtligt mordförsök. Flickan tillerkändes 110 000 kr.

I fråga om anhörigersättning till föräldrarna uttalar Högsta domstolen att nära anhörig bör ha rätt till en schabloniserad ersättning på 20 000 kr när personskada har orsakats uppsåtligen eller av grov vårdslöshet som ligger mycket nära ett uppsåtligt handlande och skadorna varit livshotande under inte obetydlig tid. Domstolen konstaterar att det psykiska lidandet för nära anhöriga som drabbats på det sätt som skett i det aktuella fallet kan vara betydligt längre och påtagligt större än om den skadade initialt befinner sig i ett livshotande tillstånd men därefter genomgår en tydlig förbättring. Domstolen konstaterar också att i det aktuella fallet detta bekräftades genom utredningen i målet och att ersättningen därför skulle bestämmas till ett betydligt högre belopp än vad som ersätts genom schablonen. Föräldrarna tillerkändes 50 000 kr var, vilket motsvarade vad de yrkade.