I juni 2023 fick Domstolsverket i uppdrag att kartlägga vilka ytterligare säkerhetshöjande åtgärder som bör vidtas (regeringsuppdrag Ju2023/01589) för att alla som arbetar vid eller besöker Sveriges Domstolar ska känna sig trygga.
I uppdraget har en kartläggning genomförts av vilka behov domstolarna har av ytterligare säkerhetshöjande åtgärder och utifrån kartläggningen har det identifierats hur Domstolsverket kan utveckla stödet till domstolarna i det förebyggande säkerhetsarbetet.
- Säkerhetsfrågor vid domstolar omfattar ett brett spektrum; alltifrån frågor om utomhusbelysning och inträffade incidenter till antalet ordningsvakter. Domstolarna har olika behov och förutsättningar för att bedriva sitt säkerhetsarbete och även om mycket arbete redan görs för att öka säkerheten så är kartläggningen en värdefull sammanställning för hur vi kan arbeta vidare med de gemensamma behoven för att på så sett säkerställa tryggheten även på lång sikt säger Anita Kihlström, säkerhetschef vid Domstolsverket
Kartläggningen har omfattat enkäter såväl till domstolarna som till externa myndigheter och intressenter. Frågeställningen har varit hur utsattheten för trakasserier, hot och våld bedöms kopplat till när medarbetare och externa besökare vistas i domstolar. Även djupintervjuer med säkerhetsansvariga vid domstolar har genomförts. Det har även givits möjlighet för respondenterna att lämna synpunkter på säkerhetshöjande åtgärder.
Domstolar upplevs som säkra, men åtgärder behövs
Resultatet visar att den upplevda utsattheten för trakasserier, hot och våld sammantaget inte bedöms som särskilt hög i domstolsbyggnader. Ett stort antal säkerhetshöjande åtgärder föreslås vilket tydligt kan kopplas mot beskrivning i uppdraget, att säkerhetsarbetet ska intensifieras i takt med samhällsutvecklingen och på så sätt ligga steget före i syfte att upprätthålla en hög säkerhetsnivå i hela verksamheten.
I redovisningen presenteras säkerhetshöjande åtgärder både på kort och lång sikt. De kortsiktiga åtgärderna, till exempel mer utvecklat organisatoriskt stöd och utbildningsinsatser, ryms i stort inom befintligt anslag medan de långsiktiga åtgärderna, med koppling till lokalmässiga förutsättningar medför behov av ökat anslag. Bland annat att möjliggöra lokalmässiga förutsättningar för fasta säkerhetskontroller för de domstolar som i nuläget inte har detta samt utökad bemanning av ordningsvakter på domstol.
- Det är positivt att den upplevda utsattheten bland domstolspersonal inte upplevs som särskilt hög. Trots det måste vi ta höjd för samhällsutvecklingen och hela tiden arbeta proaktivt med säkerhetsarbetet. Vi behöver kunna anpassa oss efter omvärlden och genomföra åtgärder som säkerställer tryggheten för personal och besökare vid Sveriges Domstolar avslutar Anita Kihlström.