– Rapporten visar endast marginella förändringar när det gäller sådant som nämndemännens ålder, kön, etnisk och partipolitisk bakgrund. Vi kan alltså återigen konstatera att om regeringen vill ha en förändring så krävs mer än informationsinsatser, säger Marcus Nilsson, enhetschef, kommunikationsavdelningen på Domstolsverket.
Resultatet
Rapporten visar att:
- medelåldern i nämndemannakåren ökat med ett år till 60,6 år, sedan förra valet (2019).
- det är en jämn könsfördelning i kåren, 48 procent är män och 52 procent är kvinnor. Bland befolkningen är motsvarande siffror 50 procent för varje kön.
- andelen utrikes födda utgör 10 procent av kåren. Bland befolkningen är motsvarande siffra 23 procent.
- endast sex procent av nämndemännen var inte medlemmar i ett parti när de nominerades, (fem procent, 2019).
Ovan innebär att nämndemannakåren inte speglar Sveriges vuxna befolkning.
– De flesta nämndemän rekryteras inom de partipolitiska kretsarna. För att bredda rekryteringen utanför partipolitiken krävs att partier släpper kravet på medlemskap och politiskt engagemang för att nominera nämndemän, utan att ge avkall på lämplighet, fortsätter Marcus Nilsson.
Uppdraget från regeringen
Domstolsverket har under 2023 haft i uppdrag att genomföra kommunikationsinsatser inför valet av nämndemän. Bakgrunden till uppdraget är att yngre åldersgrupper fortfarande är underrepresenterade i nämndemannakåren och att rekrytering i stor utsträckning sker inom partierna. Eftersom uppdraget som nämndeman är opolitiskt är det också viktigt att personer utan partipolitisk koppling ges faktisk möjlighet att bli nämndeman. Detta är de nominerande och väljande organens ansvar.
Regeringens uppdrag till Domstolsverket har varit, att genom kommunikation, verka för en allsidig sammansättning av nämndemannakåren, främst föryngring och en breddad rekrytering utanför de partipolitiska kretsarna.
Domstolsverkets slutsatser
Domstolsverket drar slutsatsen att regeringens målsättningar inte går att lösa med enbart kommunikation. Det krävs en vilja och ett strukturerat sätt att arbeta inom partierna för att åstadkomma en föryngring och breddning av nämndemannakåren. I annat fall behövs en hårdare styrning i lag eller att systemet för att nominera och välja förändras i grunden.