Domstolsverket har kartlagt hur behovet av rättsinformation ser ut för enskilda, den offentliga förvaltningen, näringslivet och vidareutnyttjare av informationen. Denna kartläggning har sedan följts av en rättslig analys, en lösningsanalys, en konsekvensanalys samt en kostnadsjämförelse.
– Under utredningen har det tydligt framkommit att det krävs åtgärder för att rättsinformation ska kunna tillhandahållas på ett digitalt, säkert och effektivt sätt med utgångspunkt i användarnas behov, säger Rolf Petersson, verksamhetsutvecklare vid Domstolsverket.
Tre alternativa lösningsförslag
I rapporten presenteras tre alternativa lösningsförslag, ett minimi-, ett mellan- samt ett maximialternativ. De tre lösningsförslagen speglar tre möjliga ambitionsnivåer från regeringens sida. Att inte göra något är inget alternativ om rättsinformationssystemet som det är beskrivet i rättsinformationsförordningen ska kunna upprätthållas fortsättningsvis.
– De tre alternativa lösningsförslagen innebär olika nivåer av kostnad, behov av ytterligare utredningar samt behov av förordningsändringar. Detta är något som regeringen nu har möjlighet att ta ställning till, berättar Rolf Petersson, verksamhetsutvecklare vid Domstolsverket.
Ambitionsnivån avgörande för vägen framåt
Regeringens ambitionsnivå för utvecklingen av det svenska rättsinformationssystemet har inte gått att fastställa från Domstolsverkets sida. De tre ovan nämnda alternativa lösningsförslagen lämnas därför öppna för regeringen att ta ställning till. Domstolsverket vill dock framhålla att det är maximialternativet som möter de behov som identifierats inom ramen för uppdraget.
Bakgrund
30 november 2023 gav regeringen Domstolsverket i uppdrag att analysera hur det offentliga rättsinformationssystemet kan utvecklas (Ju2023/02684).
Utifrån denna analys ska Domstolsverket lämna förslag på vilka åtgärder som bör vidtas för att rättsinformation ska kunna tillhandahållas på ett digitalt, säkert och effektivt sätt med utgångspunkt i användarnas behov.
Utredningsarbetet har bedrivits i samråd med Boverket, Regeringskansliet, Riksarkivet, Riksdagsförvaltningen, Skatteverket, Transportstyrelsen och Åklagarmyndigheten. Synpunkter har även hämtats in från Myndigheten för digital förvaltning (Digg), Kungliga biblioteket, informationsansvariga myndigheter enligt rättsinformationsförordningen samt Sveriges Kommuner och Regioner.