Den som säljer sin bostad med vinst och köper en ersättningsbostad får under vissa förutsättningar göra avdrag för ett uppskovsbelopp, vilket innebär att beskattningen av vinsten skjuts upp.
Avdraget ska återföras till beskattning senast när ersättningsbostaden avyttras. Att en bostad övergår till någon annan genom bl.a. bodelning på grund av att ett samboförhållande upphör räknas dock inte som avyttring. Då gäller i stället kontinuitetsprincipen och uppskovsbeloppet tas över av nya ägaren.
I samband med det gör Skatteverket en ändring i sitt s.k. uppskovsregister och skickar ett meddelande till den nye ägaren där denne informeras om registreringen. Frågan i det här målet är om Skatteverkets åtgärder utgör förvaltningsbeslut som får överklagas.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att Skatteverkets åtgärd att göra en registrering i uppskovsregistret är en följd av den civilrättsliga överenskommelsen om bodelning, som har inneburit att den som tagit över en bostad har trätt in i överlåtarens skattemässiga situation. Effekten av registreringen är att uppskovsregistret har uppdaterats så att Skatteverket kan kontrollera att uppskovsbeloppet blir korrekt hanterat. Meddelandet om registreringen får betraktas som en serviceåtgärd.
De åtgärder som Skatteverket har vidtagit utgör därmed inte ärendehandläggning, som har utmynnat i ett förvaltningsbeslut, utan är att betrakta som faktisk verksamhet i form av dels registervård, dels service. Förvaltningsrätten, som har avvisat den enskildes överklagande, har alltså gjort rätt.