Den som till följd av arbetsskada har fått sin arbetsförmåga nedsatt har rätt till ersättning i form av livränta. Livräntan syftar till att ersätta förlust av framtida försörjningsförmåga. Livräntan beräknas som huvudregel på ett underlag som motsvarar den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid den tidpunkt när livräntan för första gången ska lämnas, s.k. livränteunderlag. Om livränta ska börja lämnas avsevärd tid efter det att arbetsskadan inträffat får dock en högre inkomst användas som livränteunderlag, om det finns särskilda skäl.
Den försäkrade hade ansökt om livränta på grund av arbetsskada som hade uppkommit efter ett olycksfall i arbetet den 7 april 2017. Under perioden 1 april 2014–31 mars 2018 hade hon haft ett tidsbegränsat förordnande som chef, vilket hade medfört ett lönetillägg. Hon hade avstått från ytterligare förlängning av förordnandet på grund av besvär till följd av olycksfallet.
Försäkringskassan beviljade den försäkrade livränta fr.o.m. januari 2022. Vid bedömningen av livränteunderlaget tillämpade Försäkringskassan 41 kap. 11 § första stycket socialförsäkringsbalken. Myndigheten beaktade hennes sjukpenninggrundande inkomst men inte lönetillägget. Sedan frågan överklagats ansåg såväl förvaltningsrätten som kammarrätten att Försäkringskassan borde ha medräknat hennes lönetillägg för att livränteunderlaget skulle ge en rättvisande bild av den inkomstförlust de anmälda skadorna hade orsakat.
Försäkringskassan överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg, i likhet med Försäkringskassan, att den aktuella bestämmelsen inte medger att någon annan högre inkomst än den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst läggs till grund för att bestämma livränteunderlaget. Försäkringskassan hade alltså tillämpat bestämmelsen korrekt.
Högsta förvaltningsdomstolen bedömde emellertid, med stöd av en annan bestämmelse, att det hade förflutit avsevärd tid efter det att den försäkrade hade utsatts för skadlig inverkan i arbetet och att det därför fanns särskilda skäl att i livränteunderlaget räkna med hennes chefslönetillägg. Därför avslog Högsta förvaltningsdomstolen ändå Försäkringskassans överklagande.