Efter ansökan från Skatteverket beslutade förvaltningsrätten att påföra en tidigare styrelseledamot i ett bolag personligt betalningsansvar för vissa av bolagets skatter och avgifter som inte betalats, s.k. företrädaransvar. Att den legala företrädaren hade blivit lurad av en person till vilken det faktiska ansvaret för den ekonomiska hanteringen hade delegerats medförde varken befrielse eller nedsättning av ansvaret. Kammarrätten ändrade inte förvaltningsrättens dom.
Den tidigare styrelseledamoten har ansökt om resning av företrädaransvaret och åberopat en brottmålsdom i vilken han friats från ansvar för viss ekonomisk brottslighet i bolaget bland annat grovt skattebrott. Av brottmålsdomen framgår att en annan person var bolagets faktiska företrädare och att den personen hade tagit på sig hela ansvaret för bolagets deklarationer och ekonomi i övrigt. Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att det som framgår av brottmålsdomen inte utgör sådana synnerliga skäl som krävs för att resning ska beviljas.