Två fastigheter som saknade vägförbindelse kunde nås antingen genom en stig eller via båt med användning av en brygga. Bryggan hade uppförts på en fastighet som ingen av dem ägde. Den hade funnits där under en längre tid.
Efter ansökan av en av bryggägarna beslutade Lantmäteriet om inrättade av en ny gemensamhetsanläggning för fastigheterna som saknade vägförbindelse. Gemensamhetsanläggningen innefattade den befintliga bryggan. Det beslutades också om bland annat utrymmesservitut belastande den fastighet där bryggan var belägen och att gemensamhetsanläggningen skulle förvaltas genom delägarförvaltning.
Den andra bryggägaren överklagade anläggningsbeslutet och ansåg att det skulle upphävas eftersom bryggan utgjorde lös egendom och därför inte var sakrättsligt anknuten till fastigheterna som skulle ingå i gemensamhetsanläggningen.
Högsta domstolen har nu tagit ställning till frågan om en gemensamhetsanläggning kan inrättas i exempelvis en brygga som utgjort lös egendom. Domstolen konstaterar att en förutsättning för att så ska kunna ske är att den ska kunna tillgodose ändamål av stadigvarande betydelse för flera fastigheter, något som innefattar krav på ett långsiktigt säkerställande av rätten att använda den fysiska anläggningen.
I detta fall blir bryggan genom inrättande av gemensamhetsanläggningen fastighetstillbehör till bryggägarnas respektive fastigheter. Därmed är fastigheternas behov av bryggan säkerställd långsiktigt. Att bryggan fram till inrättandet utgjort lös egendom innebär därför inte hinder mot att inrätta den aktuella gemensamhetsanläggningen.
Benämning
Guttviks brygga