Verksamhetsuppföljning - målstatistik

Rapporten visar antal mål vid domstolsslagen under innevarande år, samt jämförelse mot samma månader föregående år. Vidare redogörs för utvecklingen vad avser regeringens verksamhetsmål rörande omloppstider (handläggningstider) hittills i år jmf de två senaste helåren. 

I tabell 1-11 görs en uppställning över domstolsslagens, inklusive migrationsdomstolarnas, inkomna, avgjorda samt balanserade mål. Tabellerna innehåller periodens utfall, utfall samma period föregående år samt förändringsindex som visar utvecklingen mellan åren. Index över 100 innebär en ökning och index under 100 en minskning. Ett index på 104 visar exempelvis en ökning på 4 procent från föregående år.

• inkomna mål - hur många mål av olika slag som domstolarna har fått in.
• avgjorda mål - mål som domstolen meddelat dom eller slutligt beslut i.
• balanserade mål - öppna, som domstolen arbetar med.

I diagram 2 redovisas respektive domstolsslags över- eller underbalans under utgången av månaden, i relation till samma period föregående år.

Diagram 3-4 visar utfallet för regeringens verksamhetsmål vad avser omloppstider.

För statistik tidigare år hänvisas till den officiella statistiken samt Sveriges Domstolars årsredovisning. 

Regeringen har satt upp verksamhetsmål för de olika domstolsslagen, samt i regleringsbrevet angett att domstolarna inklusive Högsta domstolen och Högsta Förvaltningsdomstolen i samråd med Domstolsverket ska sätta sina egna verksamhetsmål. Dessa verksamhetsmål mäts som omloppstid (handläggningstid) för avgjorda mål och mäter 75 percentilen alternativt 90 percentilen. 

• Tiden anges i månader.

• 75 percentilen innebär att 75 procent av de avgjorda målen har tagit så lång tid att handlägga eller kortare. Man skalar bort de mål som tagit längst tid att handlägga, motsvarande 25 procent.

• 90 percentilen innebär att 90 procent av de avgjorda målen har tagit så lång tid att handlägga eller kortare. Man skalar bort de mål som tagit längst tid att handlägga, motsvarande 10 procent.
  
  

Verksamhetsmålen per helår återfinns i Sveriges domstolars årsredovisning samt i den officiella statistiken för domstolarnas verksamhet.

Nedan rapport visar mål och utfall för helåren 2020och 2021, samt första halvåret 2022. 

Rapporten består av en tabell per domstolsslagen tingsrätt, hovrätt, förvaltningsrätt, kammarrätt samt hyres- och arrendenämnder. Den innehåller statistik över inställda möten (samtliga mötestyper) som ställts in till följd av en orsak som är besvärande för domstolen, det vill säga som är belastande för verksamheten då konsekvensen är att målet inte kunnat avgöras. Statistiken presenteras per domstol med respektive orsak till inställt möte.

Statistiken visas för januari till senaste hela månaden 2023 (kolumnerna längst till höger), samt samma period 2022. Rapporten uppdateras månadsvis.

• Antal inställda möten är de möten som ställdes in under perioden.
• Andelen inställda möten är antalet inställda av totalt planerade möten under perioden.

Här presenteras löpande utveckling för inkomna, avgjorda och balanserade brottmål i tingsrätt. Innehåll:

• Inkomna och avgjorda brottmål totalt respektive med stämningsansökan (dvs de antal brottmål där åtal är väckt)
  
  
• Antal och andel avgjorda brottmål med huvudförhandling samt antal huvudförhandlingstimmar i dessa mål
  
  
• Utveckling per tingsrätt
  
  
• Antal mål och handläggningstider inom Snabbare lagföring:

Snabbare Lagföring är ett nytt arbetssätt för att minska tiden mellan polisingripande och avgörande, och tar framför allt sikte på brott som är enkla för polisen att utreda. Vanligt förekommande brott inom försöksverksamheten är bruk och innehav av narkotika, stöld från butik eller olovlig körning.

Inte alla tingsrätter har ännu anslutit till verksamheten och de som anslutit har inte anslutit vid samma tidpunkt. Under år 2023 skall samtliga tingsrätter ansluta och arbetssättet blir permanent. Rapporten visar utfall per tingsrätt för avgjorda mål inom snabbare lagföring och inkluderar olika nyckeltal och handläggningstider.

Här återfinns Migrationsverkets senaste verksamhets- och utgiftsprognos. Migrationsverket kommer med fyra prognoser per år; februari, april, juli och oktober. Här återfinns även migrationsdomstolarnas utfall vad avser asylmål inkl prognos för innevarande och kommande tre år. 

I Migrationsverkets första prognos för året är det fortsatt fokus på Ukraina och de osäkerheter det medför för prognosen. För 2023 ligger det tidigare huvudscenariot på cirka 15 000 skyddssökande från Ukraina kvar. När det gäller antalet asylsökande gör Migrationsverket bedömningen att 16 000 personer kommer att söka asyl i Sverige under 2023 och 2024, vilket är en minskning med ett par tusen asylsökande jämfört med förra prognosen. Prognosen för antalet ansökningar om medborgarskap höjs däremot till ca 80 000 st för 2023 och 70 000 ansökningar 2024.

Regeringen har från 2025 aviserat en kraftigt lägre tilldelning på Migrationsverkes anslag jämfört med de behov som myndigheten fört fram. Detta skulle innebära en kraftig minskning av antalet avgjorda ärenden. Migrationsverkets huvudprognos över avgjorda ärenden och ärenden överlämnade till domstol, utgår dock från det behov av medel som myndigheten ser.

Utifrån den statistik som Domstolsverket ansvarar för går det inte att ta fram information om:

• Parter, till exempel uppgifter som rör ålder, kön, medborgarskap eller information om någon part tidigare är dömd.
• Olika typer av brott, till exempel mord och sexualbrott. I Domstolsverkets statistik samlas den typen av brott under målgruppen ”Brott mot person”. Kontakta istället Brå om detta.
• Utgång och påföljd i brottmål. Kontakta istället Brå om detta.
• Utgång i vårdnadsmål, till exempel om vem av föräldrarna som tilldelats vårdnaden.
• Statistik före år 2000.

Domstolsverket

För allmänna frågor om statistiken hänvisas till Domstolsverkets enhet för analys och finansiering.