För dig som är kallad till domstol som målsägande

Du måste bekräfta för domstolen att du har tagit emot kallelsen till rättegången. Det gör du genom att skriva under det svarsbrev, delgivningskvitto, som följer med kallelsen. På domstolen kallas detta för delgivning.

Finns det något som domstolen behöver känna till inför rättegången? Det kan till exempel vara om du har en funktionsnedsättning eller behov av tolk. Då är det viktigt att du berättar det för domstolen så tidigt som möjligt, gärna i samband med delgivningen. 

Är du rädd för någon, till exempel den som är anklagad för brottet? Eller har du svårt för att berätta när en viss person är med? Kontakta i så fall domstolen i god tid före rättegången. De kan bestämma att den person som du är rädd för inte får vara med i rättssalen under förhöret. Han eller hon får istället följa förhöret från ett annat rum.

Kom i rätt tid och till rätt plats

Det du berättar om det inträffade kan ha stor betydelse för domstolens möjligheter att döma rätt. Att berätta vad man vet om ett misstänkt brott är en så viktig uppgift för samhället att den som kallas till en rättegång enligt lag är skyldig att komma.

Om du inte kommer

Om någon uteblir från en rättegång kan den behöva skjutas upp. Du och andra berörda blir då kallade till ett nytt tillfälle. Du kan också bli skyldig att betala vite eller bli hämtad av polis om du inte kommer.

Kan du inte vara med på rättegången måste du kontakta domstolen så snart som möjligt. Giltiga skäl kan vara:

• Buss, tåg eller flyg som inte går som planerat,
• Plötslig sjukdom. Läkarintyg krävs.
• Något annat som hindrar dig från att komma till domstolen som du inte kunde förutse.

Arbete och semester är inte giltiga skäl.

I många domstolar finns en säkerhetskontroll som man måste gå igenom. Den påminner om de säkerhetskontroller som finns på flygplatser. Du passerar genom en larmbåge och har du ytterkläder och väska med dig så röntgas eller genomsöks dessa. Syftet med säkerhetskontrollen är att öka säkerheten för besökare och personal på domstolen.

Inne i domstolen finns informationstavlor som visar i vilken sal rättegången hålls. Du behöver inte anmäla att du kommit. När rättegången börjar, ropas det ut i högtalaren.

På de flesta domstolar finns ett särskilt väntrum för målsägande och vittnen där du kan sitta, om du inte vill vänta i den stora vänthallen. Fråga i domstolens reception, så får du veta var väntrummet ligger.

Vid förhöret med dig kommer parterna och rätten att ställa frågor till dig. Du ska berätta vad du har blivit utsatt för. På vilket sätt du berättar och hur du uttrycker dig har mindre betydelse. Det viktiga är att domstolen får reda på vad som hänt.

De människor du möter i domstolen vet hur det kan vara att delta i en rättegång för första gången.

I vissa fall kan domstolen utse ett målsägandebiträde som hjälper dig, ofta en advokat. Målsägandebiträdet ska ta tillvara dina intressen som brottsoffer. Det kan till exempel innebära hjälp med att kräva skadestånd om inte åklagaren gör det.

Vem kan få målsägandebiträde?

Lagen om målsägandebiträde reglerar i vilka fall du har rätt till ett målsägandebiträde. Det kan till exempel vara aktuellt om du har blivit utsatt för ett sexualbrott eller om du är närstående till den tilltalade. Ibland kan du också ha rätt till ett målsägandebiträde i andra fall, till exempel om du är väldigt gammal eller ung eller har andra behov av hjälp och stöd under rättegången. Det är domstolen som gör denna bedömning.

Hur går det till?

Det är domstolen som utser ett målsägandebiträde. Detta kan domstolen göra först när förundersökningen har inletts. Målsägandebiträdet får betalt av staten och kostar ingenting för dig. Om den tilltalade döms för brottet kan han eller hon få betala tillbaka kostnaden för målsägandebiträdet till staten.

Kontakta domstolen om du vill veta mer.

Om du som målsägande saknar målsägandebiträde, men ändå vill ha ett personligt stöd under rättegången, kan du ta med en stödperson som sitter bredvid dig under rättegången. Det kan vara vem som helst, en familjemedlem eller vän, som rätten tycker är lämplig. Under förhandlingen kommer du att sitta bredvid åklagaren, som också är beredd att hjälpa dig.

Barn kan i vissa fall få en särskild företrädare. Det sker om vårdnadshavaren eller en person som står vårdnadshavaren nära är misstänkt för brott mot barnet.

Den särskilda företrädaren ska i stället för barnets vårdnadshavare ta tillvara barnets rätt under förundersökningen och i en rättegång. Han eller hon är oftast en advokat som uppfyller särskilda krav på lämplighet. Den särskilda företrädaren får betalt av staten och kostar ingenting för barnet. Om den åtalade döms för brottet kan han eller hon få betala tillbaka kostnaden för den särskilda företrädaren till staten.

Åklagaren ansöker hos domstolen om särskild företrädare för barn. Domstolen kan tillfälligt utse en särskild företrädare utan att vårdnadshavaren får veta det, om det är nödvändigt för att barnets rätt ska kunna tas tillvara.

Om du vill veta mer kan du kontakta polisen, åklagaren eller domstolen.

På de flesta tingsrätter och hovrätter finns personer som kan hjälpa dig inför en rättegång. De kan ge mänskligt stöd, förklara hur brottmålsprocessen går till samt ge praktisk information. De kan också informera om vittneseden och ekonomisk ersättning, men även hänvisa vidare till andra stödinstanser

Stödjarna i domstol bär en namnbricka och finns många gånger vid en disk utanför rättssalarna. De arbetar ideellt och har avlagt tystnadslöfte.

Ett skadestånd ska ersätta de skador som brottet orsakar. Det kan handla om ersättning för förstörda kläder, en utslagen tand, stulna föremål, kostnader för sjukvård, sveda och värk eller kränkning.

Frågan om du ska få ett skadestånd prövas i samband med rättegången. Du måste framföra ditt anspråk på skadestånd och lämna de bevis du har senast när rättegången börjar, men helst tidigare. Det kan till exempel vara kvitton eller ett lönebesked som visar att du haft ett inkomstbortfall på grund av en sjukskrivning.

Om du har rätt till ett skadestånd står det i början av domen.

Den dömde ska själv betala skadeståndet till dig. Om inte din motpart hör av sig direkt till dig och ni själva gör upp om betalningen kan Kronofogden hjälpa dig att driva in skadeståndet.

Domstolen skickar domen till Kronofogden när domen inte längre kan överklagas. Du får då en skriftlig förfrågan där Kronofogden undrar om du vill ha hjälp med att driva in skadeståndet. Myndigheten skickar förfrågan till alla som har fått en dom på ett skadestånd. Fyll i och skicka in den blankett som du får av Kronofogden. Du kan också på eget initiativ ansöka på Kronofogdens webbplats om hjälp att driva in ditt skadestånd. Ansökan kostar dig ingenting.

Om den dömde inte har några tillgångar får du ett skriftligt besked från Kronofogden om det. Då bör du göra en skadeanmälan till ditt försäkringsbolag. Du kan också göra en anmälan till försäkringsbolaget tidigare än så. Hemförsäkringar och olycksfallsförsäkringar kan ofta ge ersättning vid skador på grund av brott. Kom ihåg att du också kan vara försäkrad via din arbetsgivare eller fackförening.

Om den som ska betala dig ett skadestånd saknar tillgångar och du inte kan få ut ersättning via någon försäkring kan du i flera fall få ersättning från Brottsoffermyndigheten. På Brottsoffermyndighetens webbplats finns det blanketter för att ansöka om brottsskadeersättning.

Du kan få ersättning för

• resekostnader
• uppehälle
• förlorad arbetsinkomst.

På din kallelse står vilka ersättningsregler som finns. Läs om vad som gäller innan du exempelvis bestämmer dig för hur du ska ta dig till domstolen. På kallelsen står det också om du kan få ersättning i förskott.

Domstolen kan berätta mer om vilka ersättningsregler som gäller för dig.

Vill du begära ersättning gör du det i samband med rättegången. Du måste kunna visa kvitton eller motsvarande.

Beslutar domstolen att du ska få ersättning kan den betalas ut till ditt bankkonto, om du i förväg har anmält dig till Swedbanks kontoregister. Detta kan göras på swedbank.se eller på ett av Swedbanks kontor. Har du inte anmält konto kommer du istället att få en utbetalningsavi.

Om du behöver få ersättningen utbetalad på annat sätt kan du ta upp det med domstolen.

Brottsofferjourer är ideella föreningar som via stödpersoner ger kostnadsfritt medmänskligt stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga. De ideella stödpersonerna har utbildning och erfarenhet av att hantera de frågor som du som brottsoffer ställs inför.

Gå till Brottsofferjourens webbplats för ytterligare information.

Brottsoffermyndigheten kan ge dig information om den rättsliga processen och om dina rättigheter.

Om man inte kan få skadestånd eller försäkringsersättning kan man i vissa fall få statlig kompensation, så kallad brottsskadeersättning. Det är i första hand personskador och kränkning som ersätts. Det är svårt att få ersättning för stöld och sakskador.

Läs mer på Brottsoffermyndighetens webbplats.

Socialnämnden ska verka för att du som har utsatts för brott och dina närstående får stöd och hjälp. För mer information om socialnämndens ansvar i dessa frågor kontakta den kommun där du bor.