Boutredning och arvskifte

När en person dör ska de efterlevande ta hand om dödsboet, det vill säga den dödes alla tillgångar och skulder. Tingsrätten kan utse en boutredningsman eller skiftesman som tar över ansvaret.

De som har ansvaret för dödsboet kallas för dödsbodelägare. De är:

  • Efterlevande make eller sambo
  • Arvingar
  • Universella testamentstagare (person som enligt testamentet ska få hela eller en viss andel av boet)
  • Om det inte finns någon annan som har rätt till arvet blir Allmänna Arvsfonden dödsbodelägare.

Om den avlidne var gift är huvudregeln att den efterlevande maken ärver före bröstarvingarna om de är makarnas gemensamma barn. Det gäller dock inte om det pågår en skilsmässa mellan makarna.

Makarnas gemensamma barn har rätt till arv först när båda föräldrarna har dött, om de var gifta. Den efterlevande maken får kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Det betyder att maken får göra vad hen vill med egendomen under sin livstid – även förbruka den helt och hållet – men inte bestämma över den genom testamente.

Barn till den avlidne som den andra maken inte är förälder till, så kallade särkullbarn, har dock rätt att få ut sitt arv genast och behöver inte vänta till styvföräldern har dött. Barnet kan dock avstå från sin rätt till förmån för den efterlevande maken. I så fall får barnet rätt till efterarv vid den efterlevande makens död på samma sätt som gemensamma bröstarvingar.

Om den avlidne inte var gift avgör arvsordningen vem som har rätt till arv.

  1. I första hand är det den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) som ärver. Bröstarvingar är avkomlingar till den avlidne. Om något av barnen har dött tidigare (eller avstår från sin rätt att ärva) ärver hans eller hennes barn.
  2. Om det inte finns några bröstarvingar ärver den avlidnes föräldrar. Är de döda ärver den avlidnes syskon. Om någon av syskonen har dött tidigare ärver deras barn.
  3. Finns det inga föräldrar, syskon eller syskonbarn ärver den avlidnes farföräldrar eller morföräldrar. Är de döda ärver den avlidnes farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. Deras barn (den avlidnes kusiner) har dock ingen rätt till arvet.

Finns det inget testamente och inga släktarvingar, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.

Dödsbodelägarna ska gemensamt förvalta den dödes egendom, göra en boutredning och förrätta bouppteckning som ska dokumenteras i det som vanligen kallas bouppteckning.

Bouppteckningen ska göras senast tre månader efter dödsfallet. Delägarna ska skicka handlingen till Skatteverket.

Om den avlidne var gift och makarna hade giftorättsgemenskap, det vill säga att någon av dem hade giftorättsgods (all egendom som inte är enskild egendom), måste bodelning ske innan den avlidnes tillgångar kan delas upp. Bodelning måste också ske om en efterlevande sambo har begärt det. När bodelningen är klar och den avlidnes skulder har betalats kan arvskifte ske, det vill säga arvet kan delas upp.

Boutredningsman

När dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna måste de vara överens om de åtgärder som vidtas. Ibland fungerar inte detta på grund av dödsboets omfattning eller för att dödsbodelägarna inte är överens. Boutredningen kan då i stället anförtros åt en boutredningsman.

Tingsrätten utser en boutredningsman. En boutredningsman tar över de flesta av dödsbodelägarnas gemensamma uppgifter.

  • Dödsbodelägare
  • Den som enligt testamentet ska ärva en viss sak, kallas även för legatarie
  • Överförmyndare, om någon av de ovanstående har god man eller förvaltare
  • Testamentsexekutor, den som enligt testamentet ska ta hand om dödsboet
  • Borgenär, den som dödsboet har en skuld till
  • Den som får föra talan om ändamålsbestämmelse
  • Någon vars rätt är beroende av utredningen

Om någon av ovanstående begär det ska tingsrätten som huvudregel utse en boutredningsman efter att de övriga fått yttra sig.

Tingsrätten ska utse någon eller några personer som förväntas klara av uppdraget.

  • Om det finns en testamentsexekutor ska tingsrätten i första hand utse denna till boutredningsman. En testamentsexekutor är en person som enligt testamentet ska ta hand om dödsboet. Tingsrätten kan välja någon annan om det finns skäl för det.
  • Om dödsbodelägarna har ett förslag på boutredningsman ska tingsrätten som huvudregel utse enligt förslaget.
  • Finns det inga förslag utser tingsrätten vanligtvis en advokat eller annan jurist till boutredningsman.
  • Den som utses måste först tillfrågas och gå med på att bli boutredningsman.

Boutredningsmannen ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för boets utredning och företräder dödsboet gentemot tredje man. Den första uppgiften för en boutredningsman är att förbereda boet för skifte. Om dödsbodelägarna vill kan boutredningsmannen också skifta (fördela) arvet.

En boutredningsman ska bland annat:

  • Förvalta dödsboet tills utredningen är klar.
  • Föra dödsboets talan i eventuella tvister.
  • Betala dödsboets skulder med de tillgångar som finns kvar.
  • Försöka komma överens med borgenärerna, de som dödsboet har skulder till om tillgångarna inte räcker för att betala skulderna.
  • Ansöka om konkurs om det inte går att komma överens med borgenärerna och tillgångarna inte räcker för att betala skulderna.
  • Göra klart dödsboet och, om det har skett en bodelning eller ett arvskifte, lämna ut tillgångarna.

Boutredningsmannen måste fråga delägarna om alla större beslut. Det kan till exempel vara att sälja egendom som har ett särskilt värde för delägarna eller avveckla ett företag.

Boutredningsmannen får som huvudregel inte sälja fast egendom eller tomträtt om inte delägarna gått med på det. Ett undantag är dock om det står i testamentet att boutredningsmannen får göra det.

  • Det kostar 900 kronor att ansöka om boutredningsman hos tingsrätten.
  • Boutredningsmannen har rätt att ta ut en skälig ersättning för sitt arbete ur dödsboets tillgångar. Om tillgångarna inte täcker kostnaderna ska den eller de som ansökt om boutredningsman betala det som återstår.

Tingsrätten kan besluta att en boutredningsman ska bli av med uppdraget om det finns en särskild orsak till det eller om hen inte är lämplig. För att tingsrätten ska pröva om en boutredningsman ska bli av med uppdraget, entledigas, krävs det att någon som är beroende av boutredningen begär det.

Dela upp arvet

När boutredningen är slutförd ska arvet delas mellan arvingar och universella testamentstagare. Det kallas arvskifte. När arvskiftet är klart ska det upprättas en handling över arvskiftet som undertecknas av dödsbodelägarna.

Om den döde var gift ska det först göras en bodelning på samma sätt som vid en skilsmässa. Detta gäller också om den döde var sambo och sambon begär bodelning.

Om arvingarna och de universella testamentstagarna inte är överens kan tingsrätten utse någon att vara skiftesman efter att en dödsbodelägare ansökt om det. Om dödsbodelägarna begär det kan också boutredningsmannen skifta boet. En boutredningsman är utan särskilt beslut från tingsrätten också skiftesman.

Finns det redan en testamentsexekutor blir denne automatiskt skiftesman.

  • En skiftesman ska värdera och fördela arvet.
  • En skiftesman ska upprätta en handling över arvskiftet som ska delges dödsbodelägarna.
  • I första hand brukar skiftesmannen försöka få till stånd en överenskommelse mellan dödsbodelägarna.
  • Om det inte går att få till stånd en överenskommelse mellan dödsbodelägarna ska skiftesmannen göra ett tvångsskifte. Ett tvångsskifte innebär att skiftesmannen bestämmer hur arvet ska delas upp.
  • Det kostar 900 kronor att ansöka om skiftesman hos tingsrätten.
  • Skiftesmannen har rätt till arvode och ersättning för sina kostnader.

En dödsbodelägare som är missnöjd med arvskiftet kan begära att tingsrätten ska ändra arvskiftet genom att väcka talan mot de andra dödsbodelägarna. Det kallas klander av arvskifte. Det ska göras inom fyra veckor från att delägaren fått del av arvskiftet. Tingsrätten kan då ompröva arvskiftet och eventuellt skifta på annat sätt. Tingsrätten kan också återförvisa till skiftesmannen.

Arv i internationella situationer

Som huvudregel är det bara när den döde hade sin hemvist i Sverige som svensk domstol får besluta om att ett dödsbo ska förvaltas av en boutredningsman.

  • Om den som dött var svensk medborgare och har valt att svenska lag ska vara tillämplig på arvet kan svensk domstol vara behörig.
  • Om en svensk medborgare hade sin hemvist i ett land utanför EU (eller Storbritannien, Danmark och Irland) vid sin död och det finns tillgångar efter den döde i Sverige. Det får dessutom inte ha gått mer än fem år sedan den döde hade sin hemvist i Sverige.

Ska tingsrätten utse en boutredningsman i en internationell situation får den personen inte vara dödsbodelägare eller på annat sätt beroende av utredningen. Den kallas då särskild boutredningsman.

Om personen hade sin hemvist i något av de nordiska länderna, Danmark, Finland, Island eller Norge, kan en domstol i det landet besluta om förvaltning av dödsboet. Det beslutet gäller i så fall även i Sverige.

Ansökan om en boutredningsman i ett internationellt dödsbo ska göras till Stockholms tingsrätt.

Publicerad
2019-01-21
Uppdaterad
2019-09-16

Hoppa till innehåll

Relaterat innehåll