Boutredning och arvskifte

När en person dör ska de efterlevande ta hand om dödsboet, det vill säga den dödes alla tillgångar och skulder. Tingsrätten kan utse en boutredningsman eller skiftesman som tar över ansvaret.

De som har ansvaret för dödsboet kallas för dödsbodelägare. De är:

  • efterlevande make eller sambo
  • arvingar
  • universella testamentstagare (person som enligt testamentet ska få hela eller en viss andel av boet)
  • om det inte finns någon annan som har rätt till arvet blir Allmänna Arvsfonden dödsbodelägare.

Vilka som är arvingar regleras enligt arvsregler. Läs mer på sidan om allmänna arvsregler.

Först boutredning och bouppteckning

Dödsbodelägarna ska gemensamt förvalta den dödes egendom, göra en boutredning och förrätta bouppteckning som ska dokumenteras i det som vanligen kallas bouppteckning.

Bouppteckningen ska göras senast tre månader efter dödsfallet. Delägarna ska skicka handlingen till Skatteverket inom en månad efter att den upprättats.

Bodelning i vissa fall

Om den avlidne var gift och någon av makarna hade enskild egendom (giftorättsgods), måste bodelning ske innan den avlidnes tillgångar kan delas upp. Om dödsbodelägarna är överens kan de själva göra bodelningen. Annars kan en boutredningsman göra det.

Bodelning görs på samma vis som vid en skilsmässa för att bestämma vilken egendom som ska fördelas vid arv.

Detta gäller också om den döde var sambo och sambon begär bodelning.

Tingsrätten kan utse boutredningsman

När dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna måste de vara överens om de åtgärder som vidtas. Ibland fungerar inte detta på grund av dödsboets omfattning eller för att dödsbodelägarna inte är överens. Boutredningen kan då i stället anförtros åt en boutredningsman.

Tingsrätten utser en boutredningsman. En boutredningsman tar över de flesta av dödsbodelägarnas gemensamma uppgifter.

  • Dödsbodelägare
  • Den som enligt testamentet ska ärva en viss sak, kallas även för legatarie
  • Överförmyndare, om någon av de ovanstående har god man eller förvaltare
  • Testamentsexekutor, den som enligt testamentet ska ta hand om dödsboet
  • Borgenär, den som dödsboet har en skuld till
  • Den som får föra talan om ändamålsbestämmelse
  • Någon vars rätt är beroende av utredningen

Om någon av ovanstående begär det ska tingsrätten som huvudregel utse en boutredningsman efter att de övriga fått yttra sig.

Tingsrätten ska utse någon eller några personer som förväntas klara av uppdraget.

  • Om det finns en testamentsexekutor ska tingsrätten i första hand utse denna till boutredningsman. En testamentsexekutor är en person som enligt testamentet ska ta hand om dödsboet. Tingsrätten kan välja någon annan om det finns skäl för det.
  • Om dödsbodelägarna har ett förslag på boutredningsman ska tingsrätten som huvudregel utse enligt förslaget.
  • Finns det inga förslag utser tingsrätten vanligtvis en advokat eller annan jurist till boutredningsman.
  • Den som utses måste först tillfrågas och gå med på att bli boutredningsman.

Tingsrätten kan besluta att en boutredningsman ska bli av med uppdraget om det finns en särskild orsak till det eller om hen inte är lämplig. För att tingsrätten ska pröva om en boutredningsman ska bli av med uppdraget, entledigas, krävs det att någon som är beroende av boutredningen begär det.

Boutredningsmannen ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för boets utredning och företräder dödsboet gentemot tredje man. Den första uppgiften för en boutredningsman är att förbereda boet för skifte. Om dödsbodelägarna vill kan boutredningsmannen också skifta (fördela) arvet.

En boutredningsman ska bland annat:

  • Förvalta dödsboet tills utredningen är klar.
  • Föra dödsboets talan i eventuella tvister.
  • Betala dödsboets skulder med de tillgångar som finns kvar.
  • Försöka komma överens med borgenärerna, de som dödsboet har skulder till om tillgångarna inte räcker för att betala skulderna.
  • Ansöka om konkurs om det inte går att komma överens med borgenärerna och tillgångarna inte räcker för att betala skulderna.
  • Göra klart dödsboet och, om det har skett en bodelning eller ett arvskifte, lämna ut tillgångarna.

Boutredningsmannen måste fråga delägarna om alla större beslut. Det kan till exempel vara att sälja egendom som har ett särskilt värde för delägarna eller avveckla ett företag.

Boutredningsmannen får som huvudregel inte sälja fast egendom eller tomträtt om inte delägarna gått med på det. Ett undantag är dock om det står i testamentet att boutredningsmannen får göra det.

  • Det kostar 900 kronor att ansöka om boutredningsman hos tingsrätten.
  • Boutredningsmannen har rätt att ta ut en skälig ersättning för sitt arbete ur dödsboets tillgångar. Om tillgångarna inte täcker kostnaderna ska den eller de som ansökt om boutredningsman betala det som återstår.

Dela upp arvet

När boutredningen är slutförd ska arvet delas mellan arvingar och universella testamentstagare. Det kallas arvskifte. När arvskiftet är klart ska det upprättas en handling över arvskiftet som undertecknas av dödsbodelägarna.

Tingsrätten kan utse skiftesman

Om arvingarna och de universella testamentstagarna inte är överens kan tingsrätten utse någon att vara skiftesman efter att en dödsbodelägare ansökt om det. Om dödsbodelägarna begär det kan också boutredningsmannen skifta boet. En boutredningsman är utan särskilt beslut från tingsrätten också skiftesman.

Finns det redan en testamentsexekutor blir denne automatiskt skiftesman.

  • En skiftesman ska värdera och fördela arvet.
  • En skiftesman ska upprätta en handling över arvskiftet som ska delges dödsbodelägarna.
  • I första hand brukar skiftesmannen försöka få till stånd en överenskommelse mellan dödsbodelägarna.
  • Om det inte går att få till stånd en överenskommelse mellan dödsbodelägarna ska skiftesmannen göra ett tvångsskifte. Ett tvångsskifte innebär att skiftesmannen bestämmer hur arvet ska delas upp.
  • Det kostar 900 kronor att ansöka om skiftesman hos tingsrätten.
  • Skiftesmannen har rätt till arvode och ersättning för sina kostnader.

En dödsbodelägare som är missnöjd med arvskiftet kan begära att tingsrätten ska ändra arvskiftet genom att väcka talan mot de andra dödsbodelägarna. Det kallas klander av arvskifte. Det ska göras inom fyra veckor från att delägaren fått del av arvskiftet. Tingsrätten kan då ompröva arvskiftet och eventuellt skifta på annat sätt. Tingsrätten kan också återförvisa till skiftesmannen.

Arv i internationella situationer

Som huvudregel är det bara när den döde hade sin hemvist i Sverige som svensk domstol får besluta om att ett dödsbo ska förvaltas av en boutredningsman.

  • Om den som dött var svensk medborgare och har valt att svenska lag ska vara tillämplig på arvet kan svensk domstol vara behörig.
  • Om en svensk medborgare hade sin hemvist i ett land utanför EU (eller Danmark och Irland) vid sin död och det finns tillgångar efter den döde i Sverige. Det får dessutom inte ha gått mer än fem år sedan den döde hade sin hemvist i Sverige.

Ska tingsrätten utse en boutredningsman i en internationell situation får den personen inte vara dödsbodelägare eller på annat sätt beroende av utredningen. Den kallas då särskild boutredningsman.

Om personen hade sin hemvist i något av de nordiska länderna, Danmark, Finland, Island eller Norge, kan en domstol i det landet besluta om förvaltning av dödsboet. Det beslutet gäller i så fall även i Sverige.

Ansökan om en boutredningsman i ett internationellt dödsbo ska göras till Stockholms tingsrätt.

Uppdaterad
2021-02-18