Åklagaren har påstått att två chefer och en HR-specialist på vårdbolaget tillsammans gav ett vårdbiträde en skriftlig erinran för att vårdbiträdet i media påtalat vissa upplevda brister på ett äldreboende under pandemin. Enligt åklagaren utgjorde denna erinran en s.k. disciplinåtgärd och var därför ett brott mot meddelarskyddet (repressalieförbudet). De åtalade menar dock att erinran lämnats av andra skäl och att den inte var en disciplinåtgärd.
Enligt tingsrättens bedömning fick vårdbiträdet erinran för att ha lämnat uppgifter om verksamheten till media. En av de åtalade bedöms dock inte ha deltagit i detta på något straffbart sätt. Denna person blir således frikänd. De två andra döms till dagsböter, vilket åklagaren begärt.
– En central fråga har varit om erinran utgjorde en s.k. disciplinåtgärd i lagens mening, vilket krävs för straffbarhet. Tingsrätten har bedömt att erinran innebar en disciplinåtgärd för vårdbiträdets uppgifter i media, säger rättens ordförande lagmannen Anders Dereborg i en kommentar.
Tingsrätten har däremot avslagit vårdbiträdets skadeståndskrav mot de åtalade.
Tingsrätten har visserligen kommit fram till att vårdbiträdet har utsatts för en sådan allvarlig kränkning som ger rätt till skadestånd. De två dömda personerna har dock begått gärningen i tjänsten och då är det arbetsgivaren som normalt är skadeståndsskyldig. Enligt skadeståndslagen blir arbetstagaren personligen ansvarig endast om det finns synnerliga skäl för det.
– Enligt lagen krävs väldigt mycket för att arbetstagare ska bli personligen skadeståndsskyldiga för sådant de gör i tjänsten. I detta fall finns skäl som talar både för och mot personligt skadeståndsansvar, men tingsrätten har gjort den sammantagna bedömningen att det inte finns synnerliga skäl för sådant ansvar, säger Anders Dereborg.
Rättens ledamöter är överens om domen.