Domstolsverket har tagit fram tre olika alternativ, beroende på hur ambitiös regeringen vill vara:
- Minimialternativ (en ny webbplats som ersätter lagrummet.se),
- Mellanalternativ (en ny webbplats som kompletteras med ett API för öppna data),
- Maximialternativ (allt från de andra alternativen samt en AI-baserad sökfunktion).
Oavsett vilket alternativ som väljs kommer det att krävas förändringar – i både budget och regelverk. Och att inte göra något alls? Det går inte, menar Domstolsverket. Om rättsinformationsförordningen ska kunna upprätthållas fortsättningsvis behövs någon form av åtgärd.
– Nu är det upp till regeringen att bestämma vilken väg som ska tas framåt, säger Rolf Petersson, verksamhetsutvecklare på Domstolsverket som har varit uppdragsledare.
Hur arbetar Domstolsverket med rättsinformation idag?
Det offentliga rättsinformationssystemet regleras i rättsinformationsförordningen (1999:175). Systemet ska ge enskilda och den offentliga förvaltningen tillgång till olika former av rättskällor såsom lagar, förordningar och andra föreskrifter, förarbeten, rättspraxis samt internationella överenskommelser i elektronisk form.
Domstolsverket är sedan 2009 samordningsmyndighet för det offentliga rättsinformationssystemet. Inom uppdraget administreras webbplatsen lagrummet.se med länkar till webbplatser för de offentliga organ som ansvarar för informationen.
Varför är rättsinformation viktigt?
Rättsinformation handlar om allt från lagar och förordningar till rättsfall och förarbeten. Den ger både myndigheter, företag och privatpersoner möjlighet att förstå vad som gäller i olika situationer – något som är helt avgörande i ett rättssamhälle.
Hur många källor finns det?
Det finns många olika källor till rättsinformation. Cirka 100 myndigheter är enligt rättsinformationsförordningen skyldiga att tillhandahålla rättsinformation till rättsinformationssystemet. Det innefattar lagar, förordningar, domar, förarbeten, internationella avtal och mer därtill. Det kan vara utmanande att få en helhetsbild över samtliga källor.
Vad betyder resultatet för Sveriges Domstolar?
Konsekvenserna för Sveriges Domstolars verksamhet påverkas helt av vilket alternativ regeringen väljer att agera på. Domstolsverket menar dock att uppdraget att samordna rättsinformation skiljer sig i stor del från rollen att vara stödmyndighet till Sveriges Domstolar. Det kräver annan kompetens och ett annat uppdrag i grunden.
– Det är viktigt att framhålla att Domstolsverket bedömer rättsinformation som något viktigt att erbjuda Sveriges medborgare. Dock behöver samordningsansvaret ligga hos en organisation eller myndighet som har rätt förutsättningar för att ha det ansvaret utan att inskränka på sitt huvuduppdrag, säger Thomas Rolén, generaldirektör vid Domstolsverket.
Vad händer nu?
Det redovisade uppdraget innehåller en kartläggning av hur olika grupper – allt från privatpersoner till myndigheter och företag – använder rättsinformation. Den innehåller också analyser kring juridik, kostnader och konsekvenser.
Nu är det upp till regeringen att bestämma: vilken väg ska tas för framtidens rättsinformation? Under tiden fortsätter Domstolsverket att sköta uppdraget som vanligt.
– Vi kommer fortsätta med det jobbet tills vi får nya direktiv, säger Marcus Nilsson, enhetschef på Domstolsverkets kommunikationsavdelning.
Om du vill läsa mer finns hela det redovisade uppdraget publicerat på domstol.se.
