Enligt åtalet hade mannen – som drev en restaurang i Norrköping – under en period av en och en halv månad genom vilseledande och genom utnyttjande av de båda målsägandenas svåra situation exploaterat dem i arbete under uppenbart orimliga villkor.
Tingsrätten dömde mannen för människoexploatering i förhållande till båda målsägandena och bestämde påföljden till fängelse i åtta månader.
I hovrätten begärde mannen att bli frikänd. Åklagaren och målsägandena begärde för sin del att straffet skulle skärpas.
Även hovrätten kommer fram till att den åtalade mannen i och för sig lämnat oriktiga uppgifter till målsägandena om den lön som skulle betalas för deras arbete på restaurangen. Till skillnad från tingsrätten anser dock hovrätten att målsägandena inte befann sig i en svår situation när de med beviljat uppehållstillstånd och vissa ekonomiska tillgångar anlände från Bangladesh för att studera i Sverige. Visserligen har en av dem – men inte båda, som tingsrätten ansåg – fått arbeta under uppenbart orimliga villkor. Sambandet mellan detta och den oriktiga uppgiften om lön är dock inte sådant att mannen i straffbestämmelsens mening kan sägas ha genom vilseledande exploaterat målsäganden.
Den åtalade mannen frikänns därför.
- Det här målet aktualiserar frågor om var gränsen ska gå mellan sådant som motiverar ingripande från samhällets sida med straffrättsliga medel och företeelser på arbetsmarknaden som kan vara klandervärda men ändå straffria. Hovrättens dom är ett av de första överrättsavgöranden som behandlar frågan, säger rättens ordförande Patrik Örnsved.