Karriären
Efter domarutbildning i Hovrätten över Skåne och Blekinge flyttade Karl Schlyter till Stockholm 1910 för att arbeta som revisionssekreterare vid Högsta domstolen. I Stockholm fick Karl Schlyter 1912 arbete som sekreterare i den processkommission som fått det stora och komplicerade uppdraget att reformera processrätten så att den låg mer i linje med tidens tankar om fri bevisprövning och muntlighet.
Även om Karl Schlyter lämnade processkommissionen innan uppdraget var slutfört kom de tankar och idéer som genomsyrade den nya rättegångsbalken (som infördes 1948) att påverka honom i hans fortsatta arbete. Som ett led i det reformarbetet grundade han bland annat Svensk Juristtidning.
Häradshövning med möjlighet att påverka
År 1923 blev Karl Schlyter utnämnd till häradshövding i Askims domsaga. Som häradshövding tog han plats i det stora tingshuset på Södra vägen och hade där i princip oinskränkta möjligheter att påverka rättstillämpningen i sin domsaga. Karl Schlyter, som ville syssla med mer praktisk juridik, tvekade inte att tacka ja till tjänsten. I ett brev till en vän skrev han:
”Jag vinner här en utmärkt erfarenhet, kan som envåldshärskare i en stor domstol experimentera mina idéer på rättegångsordningens område och kommer otvivelaktigt att trivas”.
Karl Schlyter var till naturen otålig och framåtdrivande och kom som häradshövding att börja tillämpa principerna för den nya rättegångsbalken långt innan den hade antagits. Schlyter tog bland annat initiativ till muntliga förhandlingar, förlikningsverksamhet och avkunnande av domar muntligt direkt efter förhandling. Som häradshövding anställde han också Sveriges första kvinnliga notarie.
Reformarbetet fortsatte
Karl Schlyter lämnade posten som häradshövding 1929 för att under en kort period tjäna som president i Hovrätten över Skåne och Blekinge, innan han 1932 blev utsedd till justitieminister i Per Albin Hanssons första regering. Som justitieminister inledde han ett stort reformarbete på straffrättens område med en alltmer tydlig övergång från att straffa till att behandla lagöverträdare.
Bland de reformer han låg bakom kan särskilt nämnas kriminaliseringen av utpressning, som framför allt fick stor betydelse för de homosexuellas situation – vid denna tid var homosexualitet fortfarande straffbelagt och det var inte ovanligt att man som homosexuell blev utpressad.
Karl Schlyter var senare delaktig i att avkriminalisera homosexuella handlingar mellan samtyckande myndiga personer. Han var också med om att införa en lag om ungdomsfängelse och tog initiativ till att avskaffa påföljden förlust av medborgerligt förtroende som inneburit att man förlorade sin rösträtt, inte fick vittna i domstol eller arbeta med yrken som krävde gott anseende och rykte.
En man av sin tid
Vissa av hans reformer var dock kontroversiella. Han förespråkade bland annat sterilisering av kriminella.
Karl Schlyter var i många avseenden en man av sin tid. Hans förslag och reformer var alla uttryck för en idé om social ingenjörskonst och att det alltid fanns rationella lösningar på samhällsproblem.
