De hemliga uppgifterna fanns lagrade på mannens dator i hans bostad i november 2017. Tingsrätten har kommit fram till att det kan medföra en allvarlig skada för Sveriges säkerhet om andra länder får del av om uppgifterna. Mannen måste ha insett att uppgifterna kunde vara hemliga och att det skulle innebära en kännbar skada för Sveriges säkerhet om andra länder fått tillgång till uppgifterna. Tingsrätten anser därför att han handlat med s.k. likgiltighetsuppsåt. Brottet har bedömts som grovt eftersom de hemliga uppgifterna rört förhållanden av stor betydelse för Sveriges försvar.
Eftersom brottet är ovanligt finns det lite praxis. Brottets straffskala är fängelse i högst fyra år och brottet riktar sig mot Sveriges säkerhet. Tingsrätten anser att viss vägledning kan hämtas från praxis för brotten mot rättssamhället (mened och övergrepp i rättssak) eftersom syftet att skydda rättssamhället och syftet att skydda Sveriges säkerhet båda tar sikte på för samhället viktiga intressen. Mened och övergrepp i rättssak har samma straffskala som grov obehörig befattning med hemlig uppgift och bestraffas i de allra flesta fall med fängelse i stället för t.ex. villkorlig dom.
– Tingsrätten anser att mannen har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och dömer mannen till åtta månaders fängelse, säger lagmannen Ylva Norling Jönsson som varit ordförande i målet.
Rättegången, som hölls den 23 april 2020, har i princip skett helt inom stängda dörrar. Målet skyddas av stark försvarssekretess.
Rätten har varit enig i sitt avgörande.