Två döms för sprängning av polishuset

Mål: B 503-22
Tingsrätten dömer två personer för att ha varit delaktiga i sprängningen av polishuset i Helsingborg i oktober 2017. En tredje person frikänns.

Den 18 oktober 2017 placerade en person en frysväska innehållande en bomb utanför polishusets entré. Explosionen som följde orsakade stora materiella skador på polishuset och tryckvågen krossade glasrutor på flera av husen runt omkring.

Tingsrätten dömer nu två personer för medhjälp till grov allmänfarlig ödeläggelse och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Bevisningen i målet bygger i stor utsträckning på vittnesmål från en man som berättat om att han varit närvarande under vissa förberedelser inför sprängningen och från hans före detta flickvän. Vid en värdering av deras uppgifter har tingsrätten kommit fram till att det krävs stark stödbevisning för att deras uppgifter ska anses tillräckliga.

– Det räcker alltså inte med enbart mannens vittnesmål om det inte stöds av annan stark bevisning. När det gäller två av de tilltalade är bevisen tillräckliga men inte gällande den tredje, säger chefsrådmannen Martin Persson.

Enligt rätten är det bevisat att en i dag 32-årig man har hanterat och transporterat den frysväska med sprängmedel som senare användes vid sprängningen. Det är även bevisat att en 23-årig man varit delaktig då man funnit rester av sprängmedel på en motorcykel i mannens förråd och på en jacka i hans hem.

Den tredje mannen har pekats ut som den person som syns på övervakningskameran när han placerar bomben vid polishuset. Enligt rätten går det dock inte att dra slutsatsen att det är han på inspelningen. Övriga bevis räcker inte heller för att koppla mannen till sprängningen. Tingsrätten frikänner därför mannen från anklagelserna.

Brotten som den 32-årige mannen döms för har ett straffvärde på 14 års fängelse.

– Det har rört sig om en mycket kraftig sprängladdning riktad mot polisen som är en grundläggande samhällsfunktion. Det har också funnits en stor risk för att personskador skulle uppstå. Detta gör att brotten har ett högt straffvärde, säger Martin Persson.

Mannen har sedan 2017 dömts för ett försök till mord i Helsingborg och för en sprängning i Landskrona.

Eftersom det är händelser som skett efter sprängningen räknas brotten i detta mål som nyupptäckt brottslighet. Tingsrätten måste därför lägga samman straffet med de tidigare utdömda och komma fram till ett sammanlagt straff för all brottslighet. Därefter dömer tingsrätten ut ett kompletterande fängelsestraff. Det innebär att tingsrätten dömer honom till 7 års fängelse.

Straffvärdet för den i dag 23-årige mannen är 12 års fängelse. Han var enbart 19 år vid tillfället och har även han dömts för andra brott sedan 2017. Det innebär att tingsrätten dömer även honom till 7 års fängelse.

Rätten var enig.

Straff vid nyupptäckt brottslighet

Om en tidigare dömd person efter domen åtalas för andra brott som har begåtts före den tidigare domen, kallas det för nyupptäckt brottslighet.

Om personen döms för den nyupptäckta brottsligheten ska tingsrätten ta hänsyn till den tidigare domen i sin beräkning av straffet. Tingsrätten måste därför lägga samman straffet med de tidigare utdömda och komma fram till ett sammanlagt straff för all brottslighet. Därefter dömer tingsrätten ut ett kompletterande fängelsestraff.

Om personen däremot skulle dömas för ett brott som är begånget efter en tidigare dom, ska det räknas som ett återfall. Då blir i stället straffet strängare. Till exempel om en person döms till fängelse men begår nya brott innan hen börjat avtjäna straffet.