Historia

Våra äldsta hovrätter inrättades under stormaktstidens dagar, d.v.s. på 1600-talet. Tanken var att de skulle avlasta Konungens domsmakt. Dessutom skulle de bli ett alternativ för invånarna i de nya provinserna i Tyskland och Baltikum till den mäktiga överdomstolen i Hansastaden Lübeck.

Svea hovrätt (Stockholm) inrättades år 1614 (Åbo hovrätt år 1623, Dorpats hovrätt år 1630) och Göta hovrätt (Jönköping) år 1634.

Därefter har ytterligare fyra hovrätter inrättats, bl.a. i syfte att minska arbetsbördan för de tidiga två hovrätterna dvs. Svea och Göta hovrätt. År 1820 fick sålunda Skåne och Blekinge utgöra underlag för en ny hovrätt med kansliort i Kristianstad (numera Malmö) (Hovrätten över Skåne och Blekinge), och år 1935 fick de nordligaste landskapen en egen hovrätt i Umeå (Hovrätten för Övre Norrland). Ytterligare två hovrätter tillkom under 1948 i samband med den nya rättegångsbalken, en i Göteborg (Hovrätten för Västra Sverige) och en i Sundsvall (Hovrätten för Nedre Norrland).

Hovrätten för Västra Sverige, i dagligt tal kallad Västra hovrätten, inrättades alltså i samband med att den nya rättegångsbalken trädde i kraft den 1 januari 1948.

Rättegångsbalken innebar bl.a. en övergång från ett tidigare huvudsakligen skriftligt förfarande till ett i stora delar muntligt förfarande. Bl. a. för att parter och andra, som skulle inställa sig i en hovrätt, inte skulle få för långa resvägar och för att hovrätternas behov av lokalkännedom skulle tillgodoses, ansågs det nödvändigt att två nya hovrätter inrättades, en i Göteborg och en i Sundsvall.

Ungefär halva dåvarande Göta hovrätts ansvarsområde kom att utgöra Västra hovrättens ansvarsområde. Ansvarsområdet (domkretsen) utökades betydligt år 1963 då Värmlands län överfördes från Svea hovrätt.

Västra hovrätten är den näst största av landets sex hovrätter med ett ansvarsområde som idag omfattar Hallands län, delar av Västra Götalands län (tidigare Göteborgs och Bohus län och Älvsborgs län) samt Värmlands län. Inom detta område, som har en yta av 40.000 km² bor ca 1,8 milj. invånare. Inom området finns 8 tingsrätter, vilkas domar och beslut överprövas av hovrätten efter överklagande.

I samband med att Västra hovrätten inrättades 1948 uppfördes för dess räkning en hovrättsbyggnad vid Näckrosdammen söder om Götaplatsen. Arkitekt för byggnaden i brunt tegel var slottsarkitekten Haakon Ahlberg. Med tiden blev emellertid byggnaden otillräcklig för hovrättens behov. En provisorisk lösning blev att hovrätten som ett komplement förhyrde två närbelägna villor, dels år 1963 Kanoldska villan, dels år 1976 SKF-villan.
Ett förslag till tillbyggnad av hovrättsbyggnaden stoppades våren 1992. I slutet av samma år löstes lokalproblemen genom att hovrätten tecknade avtal om förhyrning av Broströmiahuset vid Packhusplatsen.
Hovrättsbyggnaden används numera av Filosofiska faktulteten vid Göteborgs Universitet.

Gamla hovrättsbyggnadenGamla hovrättsbyggnaden vid Näckrosdammen i Göteborg
  • Ljung, Gunnar: Hovrätt i väster : tillkomst och första verksamhetstid (Norstedt, 1982)

  • Ljung, Gunnar: Fyrtio år med hovrätt i väster (Nerenius & Santérus, 1996)
Västra hovrättens sigillVästra hovrättens sigill
Publicerad
2019-03-04
Uppdaterad
2019-03-21