Historia

Våra äldsta hovrätter inrättades under stormaktstidens dagar, det vill säga på 1600-talet. Tanken var att de skulle avlasta Konungens domsmakt. Dessutom skulle de bli ett alternativ för invånarna i de nya provinserna i Tyskland och Baltikum till den mäktiga överdomstolen i Hansastaden Lübeck.

Svea hovrätt (Stockholm) inrättades år 1614 (Åbo hovrätt år 1623, Dorpats hovrätt år 1630) och Göta hovrätt (Jönköping) år 1634.

Därefter har ytterligare fyra hovrätter inrättats, bland annat i syfte att minska arbetsbördan för de tidiga två hovrätterna Svea och Göta hovrätt. År 1820 fick sålunda Skåne och Blekinge utgöra underlag för en ny hovrätt med kansliort i Kristianstad (numera Malmö) (Hovrätten över Skåne och Blekinge), och år 1935 fick de nordligaste landskapen en egen hovrätt i Umeå (Hovrätten för Övre Norrland). Ytterligare två hovrätter tillkom under 1948 i samband med den nya rättegångsbalken, en i Göteborg (Hovrätten för Västra Sverige) och en i Sundsvall (Hovrätten för Nedre Norrland).

Hovrättens historia

Hovrätten för Västra Sverige, i dagligt tal kallad Västra hovrätten, inrättades alltså i samband med att den nya rättegångsbalken trädde i kraft den 1 januari 1948.

Rättegångsbalken innebar bland annat en övergång från ett tidigare huvudsakligen skriftligt förfarande till ett i stora delar muntligt förfarande. Bland annat för att parter och andra, som skulle inställa sig i en hovrätt, inte skulle få för långa resvägar och för att hovrätternas behov av lokalkännedom skulle tillgodoses, ansågs det nödvändigt att två nya hovrätter inrättades, en i Göteborg och en i Sundsvall.

Ungefär halva dåvarande Göta hovrätts ansvarsområde kom att utgöra hovrättens ansvarsområde. Ansvarsområdet (domkretsen) utökades betydligt år 1963 då Värmlands län överfördes från Svea hovrätt.

Hovrätten för Västra Sverige är den näst största av landets sex hovrätter med ett ansvarsområde som idag omfattar Hallands län, delar av Västra Götalands län (tidigare Göteborgs och Bohus län och Älvsborgs län) samt Värmlands län. Inom detta område, som har en yta av 40.000 kvadratkilometer bor cirka 1,8 miljoner invånare. Inom området finns 8 tingsrätter, vilkas domar och beslut överprövas av hovrätten efter överklagande.

Gamla hovrättsbyggnaden

I samband med att hovrätten inrättades 1948 uppfördes för dess räkning en hovrättsbyggnad vid Näckrosdammen söder om Götaplatsen. Arkitekt för byggnaden i brunt tegel var slottsarkitekten Haakon Ahlberg. Med tiden blev emellertid byggnaden otillräcklig för hovrättens behov. En provisorisk lösning blev att hovrätten som ett komplement förhyrde två närbelägna villor, dels år 1963 Kanoldska villan, dels år 1976 SKF-villan.
Ett förslag till tillbyggnad av hovrättsbyggnaden stoppades våren 1992. I slutet av samma år löstes lokalproblemen genom att hovrätten tecknade avtal om förhyrning av Broströmiahuset vid Packhusplatsen.
Hovrättsbyggnaden används numera av Filosofiska faktulteten vid Göteborgs Universitet.

Gamla hovrättsbyggnaden vid Näckrosdammen i GöteborgGamla hovrättsbyggnaden vid Näckrosdammen i Göteborg

Hovrättens vapen

Hovrätten har sedan mars 2000 ett eget vapen. Hovrättens lokalisering till Göteborg var utgångspunkt för vapnets utformning. Om vapnet har statsheraldikern anfört bland annat följande:

"Göteborgs stad fick sitt bekanta lejon som symbol redan i Gustav II Adolfs privilegier 1621, men det blev på grund av sigillgravörens misstag felvänt, vilket har medfört att lejonet än idag i stadens vapen är heraldiskt felvänt, det vill säga flyende. För att skilja stadens och hovrättens vapen åt har vi i det senare spegelvänt lejonet och ersatt skölden med lilla riksvapnet med rättsväsendets vågskålar. Skölden har också fått en enhetlig blå färg i stället för den blå och vita som staden för. Den kungliga krona som kröner vapnet betecknar hovrättens myndighetsutövning."

Hovrättens vapenHovrättens vapen

Litteratur om hovrätten

  • Ljung, Gunnar: Hovrätt i väster : tillkomst och första verksamhetstid (Norstedt, 1982)

  • Ljung, Gunnar: Fyrtio år med hovrätt i väster (Nerenius & Santérus, 1996)
Hovrättens sigillHovrättens sigill
Uppdaterad
2022-10-21