Ansöka till hovrätten

Extraordinära rättsmedel

Om du inte överklagar i rätt tid avvisas överklagandet. Det innebär att den högre instansen inte prövar ditt överklagande och domstolens beslut kommer alltså inte att ändras. Det står i domen hur lång tid du har på dig att överklaga.

Genom s.k. extraordinära rättsmedel – återställande av försutten tid, resning och domvilla – kan också sådana avgöranden som inte längre är möjliga att överklaga angripas.

Om du på grund av laga förfall inte har haft möjlighet att överklaga inom rätt tid kan du ansöka om återställande av försutten tid. Ansökan om återställande av försutten tid ska lämnas in till hovrätten om beslutet meddelats av en tingsrätt. Om beslutet har meddelats av en hovrätt ska den lämnas in till Högsta domstolen.

För att en ansökan ska bifallas krävs att sökanden har haft laga förfall (dvs. giltig ursäkt) för att ha missat tidsfristen. Det innebär att sökanden ska visa att förseningen beror på något som han eller hon inte kunde råda över och inte hade anledning att räkna med, t.ex. att en allvarlig sjukdom utgjorde hinder att skicka in ett överklagande i tid.

I ansökan om återställande av försutten tid är det viktigt att ange vilket avgörande ansökan avser (domstol och mål nr) och skälen till att man anser att ansökan ska bifallas. Ansökan måste vara undertecknad och ges in i original. Ytterligare information om återställande av försutten tid finns i 58 kap. 11-13 §§ rättegångsbalken.

En ansökan om återställande av försutten tid ska ha kommit in inom tre veckor från det att det som gjorde att man inte kunde klaga i tid upphörde, dock senast inom ett år från det att tiden för överklagande gick ut.

Resning innebär att domstolen kan pröva ditt mål igen, trots att avgörandet vunnit laga kraft.

Domstolen kan bevilja resning till exempel om:

  • en ledamot i rätten eller en tjänsteman på domstolen har begått ett brott eller en förseelse som kan ha påverkat utgången i målet,
  • ett skriftligt bevis varit falskt eller ett vittne eller sakkunnig har ljugit och det kan ha påverkat utgången i målet,
  • det kommit fram nytt bevis av betydelse, eller
  • det är uppenbart att rättstillämpningen strider mot lag.

Ansökan om resning ska lämnas in till hovrätten om domen meddelats av en tingsrätt och annars till Högsta domstolen. Om resning beviljas är det i de flesta fall den domstol som senast dömt i målet som tar upp det till ny prövning. I ansökan är det viktigt att ange vilket avgörande den avser (domstol och mål nr) och skälen till att man vill ha resning. Ansökan måste vara undertecknad och ges in i original.

Tidpunkten för när man senast måste ansöka om resning beror dels på om det är ett brottmål eller ett tvistemål, dels på varför man ansöker om resning. Om ansökan inte inkommit i rätt tid prövas den inte i sak.

Ytterligare information om resning finns i 58 kap. 1-10 a §§ rättegångsbalken.

En dom som vunnit laga kraft kan undanröjas på grund av domvilla. 

Det kan till exempel hända om:

  • målet tagits upp trots att det funnits rättegångshinder (till exempel att målet ska handläggas i en annan typ av domstol),
  • domen givits mot någon som inte varit delgiven på riktigt sätt (delgivning används när domstolen vill få bevis om att en handling kommit fram till mottagaren, exempelvis får den som är kallad till en rättegång ofta skriva under och skicka in en bekräftelse till domstolen på att man fått kallelsen),
  • domen är skriven så att det inte framgår hur domstolen dömt eller
  • det förekommit något annat grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång.

Skrivelsen ska ges in till hovrätten om domen meddelats av en tingsrätt och i annat fall till Högsta domstolen. I en klagan över domvilla är det viktigt att ange vilket avgörande den avser (domstol och mål nr). Det är vidare viktigt att man anger vad det är som gör att man anser att domvilla (grovt processuellt fel) har förekommit och varför det har påverkat utgången.

Tidpunkten för när man senast måste klaga över domvilla beror på varför man klagar. Om klagan inte inkommit i rätt tid prövas den inte i sak.

Ytterligare information om domvilla finns i 59 kap. 1-5 §§ rättegångsbalken.

Om domstolen inte handlägger ett mål eller ärende inom skälig tid har en part möjlighet att begära en s.k. förtursförklaring. Domstolschefen eller motsvarande avgör då om målet ska prioriteras i domstolen.

Du kan klaga hos Justitieombudsmannen (JO) om du anser att du själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en domstol eller av en tjänsteman vid domstolen vid handläggning av ett ärende.

JO uttalar sig inte om en domstol gjort en riktig bedömning i sak, utan endast om domstolen har bemött parter och handlagt frågan på ett riktigt sätt.

Läs om hur en JO-anmälan går till på Justitieombudsmannens webbplats.

Om du anser att ett felaktigt beslut av en domstol har orsakat dig skada kan du begära ersättning hos Justitiekanslern (JK).

Varken JO eller JK kan ändra på domstolens beslut.

Uppdaterad
2021-02-09