Överklaga till hovrätten

Är du missnöjd med tingsrättens dom har du möjlighet att överklaga domen till hovrätten. Det framgår av en bilaga till tingsrättens dom hur du ska göra för att överklaga.

I korthet krävs att överklagande ska ske skriftligt inom tre veckor från det att domen meddelades.  Överklagandet ska skickas till tingsrätten som kontrollerar att överklagandet har kommit in i rätt tid. Om överklagandet kommit in i rätt tid skickas det och alla handlingar i målet till hovrätten.

Det kostar inget att överklaga.

  • En tilltalad kan bli skyldig att betala en del av eller hela kostnaden för försvararen och eventuellt målsägandebiträde.
  • I tvistemål får den part som förlorar målet normalt betala båda parternas rättegångskostnader. I familjemål betalar parterna i regel sina egna kostnader.

Prövningstillstånd till hovrätten

I tvistemål och i vissa brottmål krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva målet. Det är hovrätten som avgör om den ska lämna prövningstillstånd eller inte. Lämnar hovrätten prövningstillstånd kommer den att pröva målet på nytt i de delar som tingsrättens dom har överklagats. Om du inte får prövningstillstånd gäller tingsrättens dom.

I vissa mål krävs det att hovrätten först tar ställning till om målet ska tas upp i hovrätten. Ett sådant ställningstagande kallas för prövningstillstånd. Det framgår av tingsrättens dom om det behövs ett prövningstillstånd eller inte. För att avgöra om ett prövningstillstånd ska ges, sätter en jurist vid hovrätten sig in i ärendet och redovisar det muntligt för tre domare. Domarna gör sedan en bedömning av tingsrättens dom och om det finns skäl att ge prövningstillstånd. 

Hovrätten ger prövningstillstånd i fyra fall:

  • När hovrätten är tveksam till om tingsrätten dömt rätt.
  • Om det behövs för att hovrätten ska kunna bedöma om tingsrätten dömt rätt.
  • Om det är viktigt att hovrätten prövar målet för att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor.
  • När det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet, till exempel att tingsrätten har begått ett allvarligt misstag.

I tvistemål och ärenden krävs det att hovrätten först tar ställning till om den ska tillåta att målet tas upp i hovrätten. Om hovrätten kommer fram till att målet ska prövas i hovrätten meddelar hovrätten prövningstillstånd. Beslut om prövningstillstånd fattas normalt av tre domare.

Hovrätten ska ge prövningstillstånd i fyra fall:

  • När hovrätten är tveksam till om tingsrätten dömt rätt.
  • Om det behövs för att hovrätten ska kunna bedöma om tingsrätten dömt rätt.
  • Om det är viktigt att hovrätten prövar målet för att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor.
  • När det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet, till exempel om tingsrätten har begått ett allvarligt misstag.

Checklista när man överklagar till hovrätten

Det framgår av en bilaga till tingsrättens dom hur du ska göra för att överklaga. Denna checklista är ett komplement och beskriver de uppgifter som behövs för handläggningen av målet i hovrätten.

  1. 1
    Skäl, yrkanden och grunder
    • Ange skälen för att hovrätten ska meddela prövningstillstånd (om det krävs prövningstillstånd)
    • Precisera dina yrkanden
    • Redogör för grunderna

    Tänk på att skriva ett samlat avsnitt om de ändringar du vill ha i det överklagade avgörandet (yrkanden), sedan ett samlat avsnitt om varför ändringen bör ske (grunder). Blanda helst inte ihop dessa avsnitt. Ett yrkande kan till exempel vara att bli frikänd från ett åtal eller att få skadestånd med det belopp som yrkades vid tingsrätten.

  2. 2
    Bevisning

    Specificera vilken bevisning du åberopar. Personer som hördes i tingsrätten ska normalt inte höras även i hovrätten. Där spelas i stället den videoupptagning upp som gjordes av förhöret i tingsrätten.

    • Ange vilken eller vilka videoupptagningar som ska spelas upp. Du kan också välja att begära uppläsning ur tingsrättens dom av vad hörda personer sagt vid tingsrätten. Du kan även begära att skriftlig och muntlig bevisning presenteras genom att du enbart hänvisar till beviset, så kallad hänvisning.
    • Om du åberopar ny bevisning, ange vad det syftar till att bevisa (bevistema). Om det rör sig om muntlig bevisning, ange också vad personen i fråga ska höras om (förhörstema).
    • I undantagsfall kan ytterligare frågor få ställas till en person som hördes vid tingsrätten (tilläggsförhör) eller ett helt nytt förhör hållas i hovrätten (omförhör). Om du begär tilläggs- eller omförhör ska du ange varför det behövs och ange förhörs- och bevistema för tilläggsförhöret.
    • Ange adress och telefonnummer till personer som ska kallas till hovrätten.
    • Ange hur lång tid förhör beräknas ta för personer som inte har hörts i tingsrätten och för tilläggs- samt omförhör.
    • Om du inte åberopar någon skriftlig eller muntlig bevisning i hovrätten ska du ange det när du överklagar.
    • Du behöver inte skicka in sådant material som redan skickats till tingsrätten. Allt material som tingsrätten haft tillgång till följer med till hovrätten.
    • Processmaterial kan vid en huvudförhandling presenteras genom hänvisning till handlingar. Detta gäller yrkanden, inställningar, utvecklande av talan, skriftlig bevisning och tidigare upptagen muntlig bevisning (även videoupptagning).
    • Specificera vilka handlingar du vill hänvisa till under huvudförhandlingen.
    • Ange också om något särskilt tekniskt hjälpmedel behövs vid presentationen av bevisningen.
  3. 3
    Juridiskt ombud

    Är du ett ombud, en försvarare, ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn?

    • Bifoga fullmakt om inte tidigare ingiven fullmakt gäller även rättegången i hovrätten. Det beror på hur fullmakten är formulerad.
    • Bifoga eventuell kostnadsräkning.
  4. 4
    Tolk
    • Om någon behöver tolk, skriv vem som behöver det och på vilket språk.
  5. 5
    Kontaktuppgifter

    Ange namn, adress och e-postadress avseende den som överklagar.

     

  6. 6
    Övrigt
    • Ange om målet kan avgöras på handlingarna.
    • Ange om det kan bli aktuellt med videokonferens.
  7. 7
    Speciellt för brottmål
    • Ange häkte eller anstalt för den som är frihetsberövad.
    • Ange den enskilda motparten (målsäganden) när även skadeståndsfrågan ska prövas.
    • Ange er inställning till skäligheten av de yrkade beloppen när skadeståndsfrågan ska prövas.
    • Ange om du som målsägande biträder åtalet i hovrätten. Det innebär att du bland annat kan åberopa egen bevisning.
  8. 8
    Speciellt för tvistemål

    Att åberopa nya omständigheter och ny bevisning i hovrätten är som regel inte tillåtet utom i familjemål och några ytterligare mål.

    • Om du åberopar nya omständigheter eller ny bevisning måste du skriva varför du inte angett omständigheten eller beviset redan i tingsrätten.
  9. 9
    Skicka eller lämna överklagandet till tingsrätten
    • Skicka eller lämna överklagandet till den tingsrätt som meddelat domen.

Extraordinära rättsmedel

Om du inte överklagar i rätt tid avvisas överklagandet. Det innebär att den högre instansen inte prövar ditt överklagande och domstolens beslut kommer alltså inte att ändras. Det står i domen hur lång tid du har på dig att överklaga.

Genom s.k. extraordinära rättsmedel – återställande av försutten tid, resning och domvilla – kan också sådana avgöranden som inte längre är möjliga att överklaga angripas.

Om du på grund av laga förfall inte har haft möjlighet att överklaga inom rätt tid kan du ansöka om återställande av försutten tid. Ansökan om återställande av försutten tid ska lämnas in till hovrätten om beslutet meddelats av en tingsrätt. Om beslutet har meddelats av en hovrätt ska den lämnas in till Högsta domstolen.

För att en ansökan ska bifallas krävs att sökanden har haft laga förfall (dvs. giltig ursäkt) för att ha missat tidsfristen. Det innebär att sökanden ska visa att förseningen beror på något som han eller hon inte kunde råda över och inte hade anledning att räkna med, t.ex. att en allvarlig sjukdom utgjorde hinder att skicka in ett överklagande i tid.

I ansökan om återställande av försutten tid är det viktigt att ange vilket avgörande ansökan avser (domstol och mål nr) och skälen till att man anser att ansökan ska bifallas. Ansökan måste vara undertecknad och ges in i original. Ytterligare information om återställande av försutten tid finns i 58 kap. 11-13 §§ rättegångsbalken.

En ansökan om återställande av försutten tid ska ha kommit in inom tre veckor från det att det som gjorde att man inte kunde klaga i tid upphörde, dock senast inom ett år från det att tiden för överklagande gick ut.

Resning innebär att domstolen kan pröva ditt mål igen, trots att avgörandet vunnit laga kraft.

Domstolen kan bevilja resning till exempel om:

  • en ledamot i rätten eller en tjänsteman på domstolen har begått ett brott eller en förseelse som kan ha påverkat utgången i målet,
  • ett skriftligt bevis varit falskt eller ett vittne eller sakkunnig har ljugit och det kan ha påverkat utgången i målet,
  • det kommit fram nytt bevis av betydelse, eller
  • det är uppenbart att rättstillämpningen strider mot lag.

Ansökan om resning ska lämnas in till hovrätten om domen meddelats av en tingsrätt och annars till Högsta domstolen. Om resning beviljas är det i de flesta fall den domstol som senast dömt i målet som tar upp det till ny prövning. I ansökan är det viktigt att ange vilket avgörande den avser (domstol och mål nr) och skälen till att man vill ha resning. Ansökan måste vara undertecknad och ges in i original.

Tidpunkten för när man senast måste ansöka om resning beror dels på om det är ett brottmål eller ett tvistemål, dels på varför man ansöker om resning. Om ansökan inte inkommit i rätt tid prövas den inte i sak.

Ytterligare information om resning finns i 58 kap. 1-10 a §§ rättegångsbalken.

En dom som vunnit laga kraft kan undanröjas på grund av domvilla. 

Det kan till exempel hända om:

  • målet tagits upp trots att det funnits rättegångshinder (till exempel att målet ska handläggas i en annan typ av domstol),
  • domen givits mot någon som inte varit delgiven på riktigt sätt (delgivning används när domstolen vill få bevis om att en handling kommit fram till mottagaren, exempelvis får den som är kallad till en rättegång ofta skriva under och skicka in en bekräftelse till domstolen på att man fått kallelsen),
  • domen är skriven så att det inte framgår hur domstolen dömt eller
  • det förekommit något annat grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång.

Skrivelsen ska ges in till hovrätten om domen meddelats av en tingsrätt och i annat fall till Högsta domstolen. I en klagan över domvilla är det viktigt att ange vilket avgörande den avser (domstol och mål nr). Det är vidare viktigt att man anger vad det är som gör att man anser att domvilla (grovt processuellt fel) har förekommit och varför det har påverkat utgången.

Tidpunkten för när man senast måste klaga över domvilla beror på varför man klagar. Om klagan inte inkommit i rätt tid prövas den inte i sak.

Ytterligare information om domvilla finns i 59 kap. 1-5 §§ rättegångsbalken.

Om domstolen inte handlägger ett mål eller ärende inom skälig tid har en part möjlighet att begära en s.k. förtursförklaring. Domstolschefen eller motsvarande avgör då om målet ska prioriteras i domstolen.

Du kan klaga hos Justitieombudsmannen (JO) om du anser att du själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en domstol eller av en tjänsteman vid domstolen vid handläggning av ett ärende.

JO uttalar sig inte om en domstol gjort en riktig bedömning i sak, utan endast om domstolen har bemött parter och handlagt frågan på ett riktigt sätt.

Läs om hur en JO-anmälan går till på Justitieombudsmannens webbplats.

Om du anser att ett felaktigt beslut av en domstol har orsakat dig skada kan du begära ersättning hos Justitiekanslern (JK).

Varken JO eller JK kan ändra på domstolens beslut.

Uppdaterad
2020-05-11