Vid den tiden fanns det två hovrätter i landet, Svea hovrätt och Göta hovrätt.
Det var lågkonjunktur och målen staplades på hög hos Göta hovrätt. Något behövde göras. För konungen var det självklart att landet behövde fler hovrätter. ”Ju större deras antal är, ju hastigare och säkrare lagskipningen”, sa han i sitt tal vid installationen.
Hovrätten placeras i Kristianstad
Alla var inte överens om att bilda den nya hovrätten. Statsrådet röstade nej till förslaget med sju röster mot fyra. Kostnaden avskräckte men konungen bestämde och hans beslut gällde.
Kristianstad hade vid tiden ett bättre rykte än Malmö. Bland annat hade Wendes artilleriregementes tre segrar 1813 under Napoleonkrigen imponerat på Karl XIV Johan. Därför skulle hovrätten placeras i Kristianstad. För att minimera kostnaderna valdes en byggnad som redan tillhörde staten – fortifikationshuset som fortfarande finns kvar på Västra Storgatan.
Den nya hovrätten invigdes den 4 juli 1821 med att kronprins Oscar kom till Kristianstad. Tidpunkten sammanföll med prinsens födelsedag och det blev ett ordentligt firande i staden. Det började klockan 9 med att det avlossades 128 skott från fästningen. Staden var smyckad med flaggor och blommor. Invigningen skedde i domstolens sessionsrum. När kronprinsen mot kvällen drog sig tillbaka hade Skåne och Blekinge fått sin egen hovrätt, med 18 tillsatta tjänster.
Hovrätten flyttade 1840 till det nya, ståtliga Stora Kronohuset. Domstolen hade den östra delen medan regementet året efter flyttade in i resten av lokalerna.
Malmö bygger ny hovrätt
Redan 1883 föreslog Juristföreningen för Skåne och Blekinge att hovrätten borde flyttas från Kristianstad. De ville placera domstolen i Lund för att där bidra till att höja den juridiska bildningen i närhet till den juridiska fakulteten.
Det blev så småningom en dragkamp mellan Lund, Malmö och Kristianstad om att få ha hovrätten i sin stad. I början av 1910-talet erbjöd Malmö stad att stå för samtliga kostnader för tomt, hovrättsbyggnad och flytt, inte bara flytt av hovrättens möbler utan även alla befattningshavares och deras familjers bohag. Så småningom inkom Lunds stadsfullmäktige med ett motsvarande erbjudande. Även Kristianstad kom med ett förslag till finansiering.
På nyårsafton, den 31 december 1914 beslutade Kungl. Maj:t att Hovrätten över Skåne och Blekinge från en dag som senare skulle bestämmas skulle vara förlagd till Malmö.
Arkitekten Ivar Callmander fick i uppdrag av Malmö stadsfullmäktige att ta fram ett förslag som Kungl. Maj:t godkände i april 1916. Bygget pågick 1916–1917 och den 15 december 1917 kunde den högtidliga invigningen äga rum.
Hovrätten fortsatte växa
Under 1950-talet byggdes hovrätten ut då det behövdes både fler sessionssalar och arbetsrum för hovrättens ledamöter. Även advokater och åklagare behövde få egna rum. Den nya tillbyggnaden invigdes den 4 juni 1956.
Tjugo år senare blev lokalbehoven akuta igen. 1977 fick hovrätten ytterligare lokaler på Västergatan. Det fick till följd att domstolens avdelningar splittrades. Presidenten och första avdelningen satt kvar i Callmanderska huset tillsammans med andra och tredjeavdelningarna medan den fjärde och femte avdelningen fick plats i huset på Västergatan.
Säkerhetsfrågorna inom rättsväsendet blev från millennieskiftet alltmer uttalade. En utredning visade att en tillfredsställande säkerhet inte gick att åstadkomma så länge som verksamheten bedrevs i de två husen. Också behovet av tillgänglighet för funktionsnedsatta fick prioritet när frågan om nya lokaler för hovrätten väcktes hösten 2004.
Efter en diskussion med Malmö stad erbjöds hovrätten en tomt på andra sidan kanalen. Den danska arkitekten Kim Holst Jensen från arkitektfirman Schmidt-Hammer-Lassen fick i uppdrag att utarbeta ritningarna. Första spadtaget togs den 30 januari 2007; byggnaden på 10 000 kvadratmeter stod färdig påföljande år.
Vid årsskiftet 2009 gick flytten över till den byggnad vi är i nu, som invigdes den 22 april samma år.
Hovrättens möbler och andra betydelsefulla saker
På Hovrätten över Skåne och Blekinge finns flera möbler och föremål som funnits och använts sedan 1800-talet. Vi lät docenterna Martin Sunnqvist och Linda Fagerström ta en titt på några saker som de tycker är intressanta att berätta mer om.
Årtalen i Hovrättstorgets markläggning
I Hovrättstorgets markbeläggning finns årtal, som representerar viktigare händelser i hovrättens och regionens rättshistoria. Årtalen förklaras och sätts i sina sammanhang nedan.
