Mål: P 10815-17

Avgörande

En kommun avslog ansökan om bygglov för nybyggnad av enbostadshus. Kommunens huvudsakliga invändning mot den sökta åtgärden var att marken på fastigheten, som inte regleras i detaljplan, utgör brukningsvärd jordbruksmark och därmed omfattas av 3 kap. 4 § miljöbalken. Enligt denna bestämmelse får sådan mark tas i anspråk för bl.a. bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. För att marken på en fastighet ska omfattas av 3 kap. 4 § miljöbalken krävs att fastigheten är taxerad som jordbruksenhet. Den i målet aktuella fastigheten är taxerad som småhusenhet och utgör därför inte jordbruksmark. Mark- och miljööverdomstolen har, liksom länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen. funnit att bestämmelsen i 3 kap. 4 § miljöbalken därför inte utgör hinder mot den ansökta åtgärden. Vad gäller övriga förutsättningar för bevilja bygglov har Mark- och miljööverdomstolen instämt i underinstansernas bedömning. Överklagandet har därför avslagits.