Mål: M 8894-16

Mark- och miljödomstolen har i ett avgörande bl.a. avslagit en ansökan om tillstånd till dämning av vattenytan i tre dammar. Avslaget grundas bl.a. på att urminnes hävd inte föreligger. Domstolen har vidare lagligförklarat bl.a. dammarna och även med hänvisning till anläggningarnas ålder och att verksamheten inte tidigare har ifrågasatts förklarat att sökanden har rätt att dämma vattenytan vid respektive damm. Några nivåer har dock inte angivits i domen. Efter att domen överklagats av företrädare för allmänna intressen har Mark- och miljööverdomstolen funnit att domen är både oklar och ofullständig och att det inte framgår hur mark- och miljödomstolen dömt i målet. Domen har därmed undanröjts med stöd av bestämmelserna om domvilla och målet återförvisats (50 kap. 26 § och 59 kap. 1 § första stycket 3 RB). Som skäl för beslutet har Mark- och miljööverdomstolen bl.a. anfört att är oklart om mark- och miljödomstolens dom innebär en lagligförklaring av verksamheten vid dammarna, dvs. rätten till dämning eller om den innebär att domstolen gett ett begränsat tillstånd eller ansett att något som kan jämställas med tillstånd finns till dämning utan att ange vilka nivåer som gäller för dämningen.