Verksamhetsuppföljning - målstatistik

På den här sidan hittar du statistik över målutveckling, omloppstider (handläggningstider) och inställda förhandlingar. Här finns även statistik rörande brottmålen i tingsrätt samt asylmålen i migrationsdomstolarna. Statistiken uppdateras löpande.

Målutveckling 2022

Rapporten visar antal mål vid domstolsslagen under innevarande år, samt jämförelse mot samma månader föregående år. Vidare redogörs för utvecklingen vad avser regeringens verksamhetsmål rörande omloppstider (handläggningstider) hittills i år jmf de två senaste helåren. 

I tabell 1-11 görs en uppställning över domstolsslagens, inklusive migrationsdomstolarnas, inkomna, avgjorda samt balanserade mål. Tabellerna innehåller periodens utfall, utfall samma period föregående år samt förändringsindex som visar utvecklingen mellan åren. Index över 100 innebär en ökning och index under 100 en minskning. Ett index på 104 visar exempelvis en ökning på 4 procent från föregående år.

  • inkomna mål - hur många mål av olika slag som domstolarna har fått in.
  • avgjorda mål - mål som domstolen meddelat dom eller slutligt beslut i.
  • balanserade mål - öppna, som domstolen arbetar med.

I diagram 2 redovisas respektive domstolsslags över- eller underbalans under utgången av månaden, i relation till samma period föregående år.

Diagram 3-4 visar utfallet för regeringens verksamhetsmål vad avser omloppstider.

För statistik tidigare år hänvisas till den officiella statistiken samt Sveriges Domstolars årsredovisning. 

Verksamhetsmål - omloppstider 2020-2022

Regeringen har satt upp verksamhetsmål för de olika domstolsslagen, samt i regleringsbrevet angett att domstolarna inklusive Högsta domstolen och Högsta Förvaltningsdomstolen i samråd med Domstolsverket ska sätta sina egna verksamhetsmål. Dessa verksamhetsmål mäts som omloppstid (handläggningstid) för avgjorda mål och mäter 75 percentilen alternativt 90 percentilen. 

  • Tiden anges i månader.

  • 75 percentilen innebär att 75 procent av de avgjorda målen har tagit så lång tid att handlägga eller kortare. Man skalar bort de mål som tagit längst tid att handlägga, motsvarande 25 procent.

  • 90 percentilen innebär att 90 procent av de avgjorda målen har tagit så lång tid att handlägga eller kortare. Man skalar bort de mål som tagit längst tid att handlägga, motsvarande 10 procent.

Verksamhetsmålen per helår återfinns i Sveriges domstolars årsredovisning samt i den officiella statistiken för domstolarnas verksamhet.

Nedan rapport visar mål och utfall för helåren 2020och 2021, samt första halvåret 2022. 

Statistik över inställda möten

Rapporten består av en rapportsida per domstolsslagen tingsrätt, hovrätt, förvaltningsrätt, kammarrätt samt hyres- och arrendenämnder. Den innehåller statistik över inställa möten (samtliga mötestyper) till följd av samtliga registrerade orsaker till att mötet ställdes in. Statistiken presenteras per domstol med respektive orsak till inställt möte. 

Statistiken visas för januari till senaste hela månaden 2022 (kolumnerna längst till höger), samt samma period 2021. Rapporten uppdateras månadsvis.

  • Antal inställda möten är de möten som ställdes in under perioden.
  • Andelen inställda möten är antalet inställda av totalt planerade möten under perioden. 

Brottmål

Här presenteras löpande utveckling för inkomna, avgjorda och balanserade brottmål i tingsrätt. Innehåll:

  • Inkomna och avgjorda brottmål totalt respektive med stämningsansökan (dvs de antal brottmål där åtal är väckt)
  • Antal och andel avgjorda brottmål med huvudförhandling samt antal huvudförhandlingstimmar i dessa mål
  • Utveckling per tingsrätt
  • Antal mål och handläggningstider inom snabbare lagföring

Uppföljning av mål inom Snabbare Lagföring:

Snabbare Lagföring är ett nytt arbetssätt för att minska tiden mellan polisingripande och avgörande, och tar framför allt sikte på brott som är enkla för polisen att utreda. Vanligt förekommande brott inom försöksverksamheten är bruk och innehav av narkotika, stöld från butik eller olovlig körning.

Inte alla tingsrätter har ännu anslutit till försöksverksamheten och de som anslutit har inte anslutit vid samma tidpunkt. Rapporten visar utfall per tingsrätt för avgjorda mål inom snabbare lagföring och inkluderar olika nyckeltal och handläggningstider.

Utveckling 2022 (tom sep)

Antal inkomna brottmål fortsätter vara på mycket höga nivåer, om än så minskar numera inflödet något. Sett till enbart brottmål med stämningsansökan är inflödet dock oförändrat jmf med tre första kvartalen 2021, bland annat som en följd av att fler tingsrätter anslutit till snabbare lagföring sedan årsskiftet.

Avgjorda brottmål har fortsatt öka , 4%, varav 9% för mål med stämningsansökan. Antalet avgjorda brottmål är fler än de inkomna. Antalet balanserade brottmål är lägre jmf utgången av september föregående år, det gäller särskilt för brottmål med stämning. En minoritet, 16 av 48 tingsrätter, hade ett ökat brottmålsinflöde under tre första kvartalen i år. 34 tingsrätter uppvisar ett lägre antal balanserade mål jmf utgången av september föregående år.  

Antalet avgjorda brottmål med huvudförhandling fortsätter öka och är på de högsta nivåerna under de senaste tio åren. Även antal huvudförhandlingstimmar är på höga nivåer. Den genomsnittliga huvudförhandlingstiden, två timmar, är dock den lägsta för perioden. Det talar för att ökningen främst utgörs av mål med kort huvudförhandlingstid, bla mål inom snabbare lagföring. Trots ökningen fortsätter andelen brottmålen som avgörs med huvudförhandling (av de som avgjorts med dom) minska. Av det totala antalet avgjorda brottmål med dom avgjordes färre än 2/3-delar med huvudförhandling hittils i år. Bidragande även här är bland annat utökningen av snabbare lagföring, där en majoritet av målen avgörs med dom men inte sällan utan huvudförhandling.

Handläggningstiden för mål inom snabbare lagföring var för månaderna jan-sep 2022 drygt sju veckor från brottsdatum till avgjort i tingsrätt. Tiden i tingsrätt, dvs från stämningsdatum till avgjort, utgjorde knappt fyra av dessa veckor. 

Migrationsmål

Här återfinns Migrationsverkets senaste verksamhets- och utgiftsprognos. Migrationsverket kommer med fyra prognoser per år; februari, april, juli och oktober. Här återfinns även migrationsdomstolarnas utfall vad avser asylmål inkl prognos för innevarande och kommande tre år. 

I Migrationsverkets sista prognos för året är fortsatt fokus på Ukraina och de osäkerheter det medför för prognosen. Migrationsverkets prognoser utgår från den lagstiftning som gäller och eventuella propositioner som lagts fram, men tar inte hänsyn till aviserade lagändringar/Tidöavtalet. Det tillfälliga skyddet enligt massflyktsdirektivet är nu beslutat förlängas till den 4 mars 2024, något redan föregående prognos utgick ifrån. För 2023 ligger det tidigare huvudscenariot på cirka 15 000 skyddssökande kvar, jmf 52 000 för 2022 vad avser ukrainare. Migrationsverket tillförs medel i senaste budgetpropositionen.

När det gäller antalet asylsökande sänker Migrationsverket planeringsantagandet till cirka 15 000 både för, 2022 och 2023. Det har varit en kraftig ökning av antalet asylsökande totalt sett till EU sedan i somras, men det har hittills haft en begränsad påverkan på Sverige. Prognosen för arbetstillstånd skrivs upp för både 2022 och 2023. En förklaring är att det kommit in fler ansökningar än väntat om arbetstillstånd efter den ändring i lagstiftningen som trädde i kraft den 1 juni-22. En annan orsak är att fler ryska medborgare sökt arbetstillstånd sedan krigsutbrottet i Ukraina. Även när det gäller ansökningar om medborgarskap skrivs prognosen upp.

Migrationsverket sänker sin prognos för överlämande ärenden 2022-2023. Det skulle motsvara cirka 4 800 inkomna asylmål i år (rekordlågt) och 7 100 mål 2023 till landets migrationsdomstolar. Domstolsverkets prognos för avgjorda asylmål 2022 sänks något men är oförändrad för 2023 och medför fortsatt lägre antal balanserade mål. För 2024-2025 höjs prognosen till följd av antagandet av om att en andel av de personer från Ukraina som haft tillfälligt skydd söker asyl. Osäkerheten kring detta är av naturliga skäl stor.

Ikon Ämne Hitta domar och beslut

Mer om statistik

Statistik som Domstolsverket inte har

Utifrån den statistik som Domstolsverket ansvarar för går det inte att ta fram information om:

  • Parter, till exempel uppgifter som rör ålder, kön, medborgarskap eller information om någon part tidigare är dömd.
  • Olika typer av brott, till exempel mord och sexualbrott. I Domstolsverkets statistik samlas den typen av brott under målgruppen ”Brott mot person”. Kontakta istället Brå om detta.
  • Utgång och påföljd i brottmål. Kontakta istället Brå om detta.
  • Utgång i vårdnadsmål, till exempel om vem av föräldrarna som tilldelats vårdnaden.
  • Statistik före år 2000.

Kontakt

Domstolsverket

För allmänna frågor om statistiken hänvisas till Domstolsverkets enhet för analys och finansiering.

Domstolarna

För frågor som rör enskilda domstolars statistik, hänvisas i första hand till respektive domstol. 

Domstolsverkets presstjänst

Presstjänsten hjälper dig att få tag på rätt person inom Sveriges Domstolar.

Telefon: 0706-456300

Uppdaterad
2021-01-15