Ökade resurser till domstolarna nödvändiga för ett effektivt rättsväsende

Domstolarna måste få ökade resurser för att ta hand om fler mål - annars får det stora negativa konsekvenser för samhällsekonomin, rättssäkerheten och den enskilda medborgaren. Det finns ett stort behov av att anställa fler domare på domstolarna, men om inte nya resurser tillförs väntar istället betydande besparingar i verksamheten. Följden blir att målen läggs på hög och att handläggningstiderna blir mycket långa.

Sveriges Domstolar står inför en brytpunkt. Tillströmningen av mål till domstolarna har de senaste tre åren ökat kraftigt och är i dag den högsta under hela 2000-talet. De närmaste åren fortsätter antalet inkomna mål att öka ytterligare både till allmän domstol och förvaltningsdomstol enligt Domstolsverkets prognoser.

- I en stark demokrati är domstolarna – som en del av rättsväsendet – en garant för rättssäkerhet. Det hjälper inte att Polis- och Åklagarmyndigheten får ökade resurser så att fler ärenden kan tas till domstol om inte domstolarna får resurser för att hantera måltillströmningen. Om domstolarna blir en trång sektor, blir hela rättskedjan ineffektiv. Hela rättsväsendet behöver vara resursstarkt för att allmänheten ska känna tilltro till rättssystemet och uppleva trygghet i samhället, säger Martin Holmgren, generaldirektör för Domstolsverket.

Under de närmaste åren prognosticeras en kraftig ökning av antalet inkomna brottmål vid allmän domstol.

- Samtidigt som Polis- och Åklagarmyndigheten har fått ökade anslag har många mål som gäller allvarlig brottslighet och som behandlas med förtur blivit mer resurskrävande. Om satsningen på polis och åklagare inte följs upp med mer resurser till tingsrätterna finns det därför en stor risk att det kommer att ta längre tid innan mål som avser vardagsbrottslighet blir avgjorda i domstol. Det skulle dels motverka syftet med ökade anslag till polisen och dels leda till mänskligt lidande och ett minskat förtroende för domstolarna, säger Ylva Norling Jönsson, lagman på Helsingborgs tingsrätt.

På förvaltningssidan är LVU-mål, socialförsäkringsmål och mål enligt socialtjänstlagen exempel på målkategorier där måltillströmningen förväntas fortsätta öka. Även migrationsdomstolarna behöver tillföras resurser.

- Vi måste ha tillräckliga resurser för att kunna tillgodose medborgarnas rätt till rättvisa. Vi vet att det är olyckligt med onödiga väntetider både för de enskilda medborgarna, men även för samhället i stort. Om till exempel migrationsdomstolarna inte får tillräckliga resurser förlängs domstolarnas handläggningstider av migrationsmål samtidigt som kostnaderna inte bara vältras över på Migrationsverket utan även stiger kraftigt, säger Stefan Holgersson, lagman på Förvaltningsrätten i Stockholm.

Domstolsverket har nu lämnat in årets budgetunderlag till regeringen där man yrkar på en ramökning av anslaget Sveriges Domstolar med 650 miljoner kronor för åren 2020–2022. Detta för att domstolarna ska kunna ges förutsättningar att avgöra fler mål, så att balanser och handläggningstider inte ökar. Medlen ska främst täcka upp för ökad måltillströmning i allmän domstol och förvaltningsdomstol, men också för förbättrad säkerhet i domstol och viktiga insatser inom kompetensförsörjning.

-  Om begärd resursförstärkning uteblir står vi inför en situation med stora balanser och på sikt skenande handläggningstider vilket hotar rättssäkerheten, säger Martin Holmgren, generaldirektör för Domstolsverket.

Bifogade filer

Kontakt

Domstolsverkets presstjänst

Hoppa till innehåll

Bifogade filer