Dom avseende ung vuxens möjlighet till förlängt uppehållstillstånd

Mål: UM 3254-25
Migrationsöverdomstolen ger ledning för hur prövningen ska gå till när en person som fyllt 18 år ansöker om förlängt uppehållstillstånd efter att tidigare haft uppehållstillstånd som barn till förälder.

Före 2021 beviljades normalt permanent uppehållstillstånd vid anhöriginvandring. Då gjordes en ändring som innebar att i stället tidsbegränsade uppehållstillstånd beviljas i dessa fall. En fråga i det lagstiftningsärendet var hur ändringen påverkade ansökningar om förlängt uppehållstillstånd för unga vuxna som fyllt 18 under tillståndstiden. Lagstiftaren hänvisade till vissa bestämmelser i utlänningslagen, bland annat en så kallad ventil som tog sikte på synnerligen ömmande omständigheter. I samma lagstiftningsärende hade detta krav mildrats för vuxna personer som haft uppehållstillstånd på så sätt att de kunde beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna var särskilt ömmande och den vuxne fått särskild anknytning till Sverige under tillståndstiden. Ändringen togs bort 2023.

Migrationsöverdomstolen ger i domen vägledning om vilka bestämmelser i utlänningslagen som nu är tillämpliga i dessa fall och i vilken ordning prövningen ska göras. I målet aktualiseras också Europadomstolens praxis om rätten till privat- och familjeliv i Europakonventionen.

– Det finns ingen bestämmelse i utlänningslagen som innebär en självklar grund för uppehållstillstånd i dessa fall, säger Elisabet Reimers, kammarrättsråd och rättens ordförande i målet.

Ett par av de bestämmelser som kan tillämpas har från början kommit till för andra situationer då anhöriga söker uppehållstillstånd från utlandet.

- En av dem är en ventil, vilket också gäller den bestämmelse som i sista hand kan tillämpas, säger Elisabet Reimers. Det innebär att uppehållstillstånd bara kan beviljas i undantagssituationer och det krävs synnerliga skäl.

En fråga i målet har gällt om det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan sökanden och hennes anhöriga.

– Mellan anhöriga som lever tillsammans finns förstås nära band, säger Elisabet Reimers. För att ett särskilt beroendeförhållande ska finnas i utlänningslagens mening krävs dock något mer utöver de band som naturligen finns. Det ska finnas ytterligare faktorer som gör att de anhöriga inte kan leva åtskilda från varandra. Detta framgår av tidigare praxis från både Migrationsöverdomstolen och Europadomstolen.

I det fall som var aktuellt i målet bedömde Migrationsöverdomstolen att det inte fanns ett särskilt beroendeförhållande mellan de anhöriga. Tillräckliga skäl för att anse att det var fråga om undantagssituationer enligt de s.k. ventiler som var tillämpliga fanns inte heller. Migrationsöverdomstolen bedömde slutligen att det inte krävdes enligt Europakonventionen att den unga vuxna som målet gällde skulle beviljas uppehållstillstånd.  Överklagandet avslogs därför.

– Situationen kan se väldigt olika ut för de unga vuxna som i liknande fall söker förlängt uppehållstillstånd, säger Elisabet Reimers. Det måste i varje enskilt fall bedömas om det finns ett särskilt beroendeförhållande i lagens mening eller om det finns andra omständigheter i personens livssituation som innebär tillräckliga skäl för uppehållstillstånd.

Fakta om Migrationsöverdomstolen

Kammarrätten i Stockholm har funktionen som migrationsöverdomstol. Det innebär att Migrationsöverdomstolen som sista instans prövar överklagade domar och beslut från landets migrationsdomstolar främst om det finns ett prejudikatintresse. 2025 avgjorde Kammarrätten i Stockholm och Migrationsöverdomstolen drygt 22 000 mål varav knappt 15 000 migrationsmål.

Bifogade filer

Uppdaterad:2026-02-17