Domare - ett ansvarsfullt och utvecklande arbete

Att vara rådman innebär att du jobbar som ordinarie domare i tingsrätt eller förvaltningsrätt. I arbetet som rådman möter du människor som befinner sig i vitt skilda situationer i livet. Du möter familjer i samband med en skilsmässa, dömer i brottmål eller beslutar i en tvist mellan en privatperson och en myndighet.

En anställning som domare i Sveriges Domstolar är skyddad på ett speciellt sätt. Anledningen är att ingen politisk påtryckning ska kunna användas mot en domare i svensk domstol. Som rådman kan du därför inte bli uppsagd från din anställning i mer än mycket speciella fall. Du kan däremot ha möjlighet att vara tjänstledig för andra uppdrag under din anställningstid i domstolen.

För att bli rådman är det vanligast att följa den så kallade domarbanan som innebär utbildning och arbete i domstol. Men om du till exempel är advokat eller åklagare kan du också meritera dig och få en anställning som rådman. I överrätt (hovrätt och kammarrätt) kallas rådmän för hovrättsråd eller kammarrättsråd.

Som domstolschef i Sveriges Domstolar är du övergripande chef och leder arbetet i en av landets domstolar. I tingsrätt och förvaltningsrätt kallas domstolschefen för lagman. I hovrätt och kammarrätt är titeln president.

Det är domstolschefen som har det övergripande ansvaret för arbetet i domstolen. Som chef planerar du arbetet i domstolen och ansvarar för budget, personal, rekrytering och arbetsrutiner. Tillsammans med dina medarbetare utvecklar du verksamheten, till exempel frågor om digitalisering, teknik och säkerhet i domstolen. På många domstolar arbetar domstolschefen också i den dömande verksamheten.

Som domare i förstärkningsstyrkan i Sveriges Domstolar har du möjlighet att arbeta på olika domstolar runt om i landet under längre och kortare perioder. Anställningen finns kvar på din ordinarie domstol men som förstärkningsdomare arbetar du i de domstolar där det tillfälligt uppstår behov.

Tekniska råd är ordinarie domare som deltar i beredningen och avgörandet av mål och ärenden om mark och miljö. De har en teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning som till exempel civilingenjörer, naturvetare, arkitekter, lantmätare och samhällsplanerare, kombinerat med lång yrkeserfarenhet från olika områden. Deras bakgrund skiljer sig åt eftersom de deltar i mål av olika slag - till exempel mål enligt miljöbalken, plan- och bygglagen eller fastighetsbildningslagen.

De tekniska råden deltar självständigt i dömandet och tillför sin specialistkunskap till det kollegiala beslutsfattandet.

Patentråd är ordinarie domare med teknisk kompetens, civilingenjörsexamen eller motsvarande, som deltar i beredningen och avgörandet av mål och ärenden om patent. Patentråden har förutom sina tekniska kunskaper också ingående kunskaper om det patenträttsliga regelverket, så att de kan koppla ihop det tekniska kunnandet med tillämpningen av patentlagens regler.

Domarna i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen kallas justitieråd. Justitieråden dömer i mål som blir vägledande för liknande mål i framtiden, så kallade prejudikat.

Dömandet sker i grupp där justitieråden tillsammans lägger fram domen efter att alla bidragit till domen med sina olika kunskaper. Diskussionerna och bedömningen av målets olika delar ger förutsättningar för domar som blir vägledande för framtida mål.

För den som vill bli justitieråd ställs mycket höga krav när det handlar om juridiska kunskaper, analysförmåga, förmåga att uttrycka sig i tal och skrift, omdöme och självständighet. Målet är att justitieråden ska komplettera varandra med erfarenheter från olika juridiska områden.