För dig som är kallad till domstol som vittne

Du måste bekräfta för domstolen att du har tagit emot kallelsen till rättegången. Det gör du genom att skriva under det svarsbrev, delgivningskvittot, som följer med kallelsen. På domstolen kallas detta för delgivning.

Finns det något som domstolen behöver känna till inför rättegången? Det kan till exempel vara om du har en funktionsnedsättning eller behov av tolk. Då är det viktigt att du berättar det för domstolen så tidigt som möjligt, gärna i samband med delgivningen.

Är du rädd för någon, till exempel den som är anklagad för brottet? Eller har du svårt för att berätta när en viss person är med? Kontakta i så fall domstolen i god tid före rättegången. De kan bestämma att den person som du är rädd för inte får vara med i rättssalen under förhöret. Han eller hon får istället följa förhöret från ett annat rum.

Det du känner till kan ha stor betydelse för domstolens möjligheter att döma rätt.

Kom i rätt tid och till rätt plats

Att vittna är en så viktig uppgift för samhället att den som kallas till en rättegång enligt lag är skyldig att komma och vittna. Det kallas för vittnesplikt.

Det är därför viktigt att du kommer till rättegången och att du kommer i rätt tid och till rätt plats. Inte bara för att domstolen ska döma rätt utan också för att en rättegång kostar samhället mycket pengar.

Om du inte kommer

Om du inte kommer kan rättegången skjutas upp. Du och andra berörda blir då kallade till ett nytt tillfälle.

Du kan också bli skyldig att betala vite eller bli hämtad av polisen om du inte kommer. Du kan dessutom få betala kostnader för andra som kommit till domstolen.

Undantag från plikten att vittna

Du måste inte vittna om du är nära släkt med den som är misstänkt. Om du är under 15 år prövar rätten om du får vittna eller ej.

Vissa yrkesgrupper är undantagna från att vittna om saker de fått veta i sin yrkesroll. Hit hör präster, advokater, läkare och sjuksköterskor. Men den som vittnesmålet gäller kan lösa personen från tystnadsplikten och då får hon eller han vittna.

Kan du inte vara med på rättegången måste du kontakta domstolen så snart som möjligt. Giltiga skäl kan vara:

• Buss, tåg eller flyg som inte går som planerat,
• Plötslig sjukdom. Läkarintyg krävs.
• Något annat som hindrar dig från att komma till domstolen som du inte kunde förutse.

Arbete och semester är inte giltiga skäl.

I kallelsen står om du får delta på distans

Domstolen kan i vissa fall besluta att du får delta på distans i stället för att infinna dig personligen. Det kan till exempel bli aktuellt om du bor långt från domstolen. Då kan du få möjlighet att delta via videomöte från en annan domstol eller från ett statligt servicekontor. Du kan också delta via telefon. Du får informaton om detta i kallelsen.

Så deltar du via videomöte

Det är domstolen som beslutar om du ska delta via videomöte.

I vissa fall kan det vara möjligt för dig att delta hemifrån. Då använder du webbläsaren i din egen dator eller mobiltelefon.

Alternativt får du gå till en annan domstol, en myndighet eller ett statligt servicekontor och använda dig av deras utrustning för videomöte. Du ska vara beredd att styrka din identitet med till exempel körkort eller pass. Ta med dig kallelsen.

Så här går det till:

1. Du kommer att sitta i en lokal där det finns en bildskärm och en videokamera.
2. Alla som befinner sig i rättssalen där förhandlingen äger rum kan se och höra dig via en bildskärm. Du kan på motsvarande sätt se och höra dem. Videoutrustningen fungerar på sådant sätt att du ser den person som för tillfället talar. Du kan däremot inte se alla närvarande samtidigt i bild.
3. Det är viktigt att du säger till om du har svårt att höra eller se den som talar, så att det kan rättas till. Lika viktigt är det att du talar tydligt och ser in i kameran så att rätten uppfattar vad du säger.

Så deltar du via telefon

I vissa fall beslutar domstolen att du ska delta via telefon. Domstolen ringer upp dig när det är dags för din medverkan. Alla som är närvarande i rättssalen hör samtalet med dig.

Det kan också förekomma att du får vittna per telefon på någon myndighet på den ort där du bor, till exempel hos polisen. Då ska du vara beredd att styrka din identitet med körkort eller pass.

Från 1 januari 2025 kan domstolen besluta att ett vittne får vara anonymt. Ett sådant tillstånd ger domstolen bara i särskilda undantagsfall.

Vem kan ansöka om anonymitet för ett vittne?

Du som är vittne kan inte själv ansöka till domstolen om att få vara anonym. Det är åklagaren eller försvararen som ansöker om detta.

När kan domstolen ge tillstånd om anonymitet?

Flera mycket höga krav ska vara uppfyllda för att domstolen ska ge tillstånd. Kraven är bland annat:

• Det ska finnas en påtaglig risk för att du som vittne eller en närstående utsätts för allvarlig brottslighet om din identitet blir känd. Det kan röra sig om risk för ditt liv, din hälsa, frihet eller frid.
• Det du ska vittna om handlar om allvarlig brottslighet.
• Det ska vara lämpligt att du hörs anonymt.

Vittnen - en del av rättssäkerheten i brottmål

I en brottmålsprocess ställs höga krav på rättssäkerhet. Rättssäkerheten handlar till exempel om att den som anklagas för ett brott kan försvara sig mot det som åklagaren påstår. En annan aspekt av rättssäkerheten är att den som är anklagad vet vem det är som lämnar information om händelsen. Den anklagade ska kunna ställa frågor, till exempel för att ta reda på vilken relation vittnet har till de som är inblandade i målet.

I vissa fall kan domstolen ändå ge tillstånd för anonymitet för vittnet, både under rättegången och förundersökningen. Det gäller bara i särskilda undantagsfall, för att skydda särskilt utsatta vittnen i mål om allvarlig brottslighet.

Filmen handlar om hur det går till att vittna i domstolen. En medelålders man framför kamera. Han är i en förhandlingssal på domstolen.

Att vittna - du kan göra skillnad.

Kai: Hej, jag heter Kai Koskela. Jag är domare på Södertörns tingsrätt och jag har mött många vittnen under mina år som domare här på tingsrätten.

Kai: Jag ska berätta hur det går till när du vittnar här på domstolen och vilket stöd du som vittne kan få när du kommer hit. Jag ska också berätta varför det är viktigt för dig att vittna i domstolen.

Varför är det viktigt att vittna?

Kai: Varför är det viktigt att vittna överhuvudtaget i domstol? Det är för att du som vittne många gånger är den enda personen som har sett och hört någonting från platsen. Du kan vara den enda opartiska och objektiva personen som har gjort iakttagelser som är viktiga för oss, när vi ska göra en bedömning. Det vill säga en rättvis bedömning av vad som har hänt.

Kai: Att få en rättvis rättegång är grunden i en rättsstat. Det vill säga att vi ska kunna leva i en fri demokrati där vi kan lita på de rättsliga institutionerna, att vi gör en rättvis bedömning. Men också att alla ska kunna få leva i ett tryggt samhälle.

Kai: Du kan fråga dig själv, om du skulle drabbas av någonting, skulle inte du vilja att den personen som var på platsen också kom till domstolen och vittnade till din fördel?

Kai: Jag anser att det är en medmänsklig plikt för dig att komma och vittna och hjälpa de personer som kanske har blivit drabbade av någonting. För annars finns det också en risk att de kriminella kan fortsätta att begå brott utan att drabbas av någon konsekvens.

Kai: I Sverige har vi en vittnesplikt. Det innebär att man måste komma till domstol och vittna om man blir kallad. Det innebär att om du väljer att inte komma, kan du få betala böter. Är det så att du inte kommer, kan också hela rättegången behöva tas om.

Kai: Om du väljer att inte komma till nästa gång, kan du också bli hämtad av polisen.

Ett ungt vittne och hans vän på väg till domstolen.

Vilket stöd kan jag få som vittne?

Kai: Vilket stöd kan jag få som vittne? På domstolarna i Sverige, finns det vittnesstödjare. De flesta av vittnesstödjarna arbetar ideellt och tillhör brottsofferjouren. De kan ge dig stöd inför en rättegång om du känner dig orolig eller har någon fråga.

Vittnesstödjaren möter vittnet och hans vän utanför rättssalen.

Kai: De kan hjälpa dig på väldigt många olika sätt. Ett sätt kan vara att du kontaktar vittnesstödjare innan rättegången, så kan de kort ge dig svar på de frågor som du har. Till exempel var du ska sitta någonstans, hur lång tid det tar att vittna.

Kai: En annan sak är att du kan boka tid med vittnesstödjare innan rättegången, så besöker ni en rättegångssal innan du kommer till domstolen. Så att du får en känsla för rummet där du ska vittna.

Kai: Vittnesstödjare kan också ta emot dig på rättegångsdagen och följa med dig hela vägen in i rättegångssalen. Och till och med om det skulle behövas - sitta med dig när du vittnar.

Kai: Om du som vittne känner dig rädd, känner obehag inför en åtalad eller till exempel en åhörare i rättssalen, så kan det vara så att du får berätta din berättelse inför domaren utan att den här personen du känner obehag inför, är i rättssalen. Det innebär att den personen får sitta i ett annat rum och sitta och lyssna på vad du säger. Den personen kan oftast också se en bild, det kallas medhörning och det är domstolens ordförande som fattar det beslutet.

Kai: Du som vittne kan också ta med dig en vän till domstolen, som kan få sitta med inne i rättssalen i nästan alla mål. Det innebär att du kan känna en extra trygghet när du kommer till domstolen.

Hur går ett vittnesmål till?

Kai: Hur går det till när man vittnar? Du som vittne kommer att få hem en kallelse. På kallelsen står det i vilken domstol du ska vittna, vid vilken tidpunkt- och vad själva vittnesmålet kommer att handla om.

Kai: När det är dags för ditt vittnesmål, så ropar domstolen in dig i salen.

Vittnet går in.

Domaren, Kai: Hej, är det Jesper Andersson?

Kai: När du öppnar dörren, så kommer du mötas av en ordförande längst fram som kommer visa dig till den plats där du ska sitta.

Kai: När du vittnar i domstol, så ska du också avlägga en vittnesed. Det innebär att du lovar att hålla dig till sanningen.

Eden avläggs.

Vittnet, Jesper: Jag, Jesper Andersson…

Domaren, Kai: Lovar och försäkrar…

Vittnet, Jesper: Lovar och försäkrar…

Kai: Skulle du medvetet bryta mot den här eden, så döms du för ett brott som heter mened och för det brottet får man ungefär 4–6 månaders fängelse.

Kai: Ed ska avläggas av alla personer som vittnar i domstolen, om det inte är så att du är under 15 år eller är närstående till den personen som är misstänkt för brott. Då ska du inte avlägga ed, men det är fortfarande väldigt viktigt att du berättar det du vet och det du har kommit för att berätta i domstolen.

Under den muntliga förhandlingen.

Kai: Ett vittnesförhör går till på så sätt att åklagaren inleder med frågor.

Åklagaren: Jo du Jesper, skulle du kunna berätta vad som hände egentligen den där kvällen den 20 maj?

Vittnet, Jesper: Absolut.

Kai: Det är öppna frågor som innebär att du inledningsvis får berätta fritt. Åklagaren kommer också att ställa följdfrågor, där man kontrollerar de uppgifter som du precis har lämnat.

Kai: Därefter är det dags för motförhöret och det är försvarsadvokaten som då får möjlighet att ställa frågor till dig.

Försvarsadvokaten: Ja Jesper, är du helt säker på att du såg hela händelseförloppet?

Kai: Som vittne är det viktigt att du berättar så uppriktigt som möjligt om det som du har sett och hört. Är det så att du inte minns någonting, berätta det för domstolen då. Det är också viktigt att du gör skillnad på om du har sett och hört någonting själv, eller om du har fått någonting återberättat för dig.

Kai: Det är också viktigt att du inte undanhåller information som gör att domstolen kan dra korrekta slutsatser om det du har berättat.

Kai: När du vittnar i domstol, så spelas förhöret in med ljud och bild. Det innebär att om målet överklagas, så behöver du inte komma till hovrätten. Utan då tittar hovrättens ledamöter på den här inspelningen och gör en bedömning utifrån samma material som tingsrätten haft.

Kai: Efter vittnesförhöret är slut får du själv välja om du vill sitta kvar i rättssalen och lyssna eller om du vill lämna rättssalen och åka hem. Om du har behövt ta ledigt från jobbet och fått avdrag på lön får du naturligtvis ersättning från staten för den kostnaden.

Varför räcker inte det jag redan har berättat för polisen?

Kai: Varför räcker inte det vittnesmål som du har lämnat till polisen eller annan myndighet? Varför måste du komma till domstolen igen och berätta allt?

Kai: I det svenska rättssystemet använder vi muntlighetsprincipen. Det innebär att domstolen får bara använda det materialet som kommer fram under en rättegång. Det vill säga det du som vittne eller andra aktörer under rättegången berättar.

Kai: Det här är viktigt, så att de direkt berörda parterna, brottsoffer och den åtalade på ett bra sätt kan försvara sig mot uppgifter direkt under rättegången.

Jesper vittnar.

Kai: Det är därför så viktigt att du som vittne kommer till domstolen och berättar det du har sett och hört. För den personen som har begärt att du ska komma till domstolen, det vill säga åklagaren eller försvarsadvokaten, tycker att det du har att berätta är viktigt.

Kai: Det kan vara uppgifter som du inte uppfattar som så viktiga, som färgen på en tröja, eller tidpunkter på dygnet, eller om det var halt på en väg eller så. Men det kan vara hela skillnaden i processen, när domstolen slutligen lägger ihop pusslet i målet. Det kan vara hela skillnaden på om en person frias eller fälls.

Är det säkert att vittna?

Kai: Är det säkert att vittna? Domstolar generellt är en säker plats. De flesta domstolar har också säkerhetskontroller. Det innebär att det fungerar ungefär som på en flygplats, där man garanterar att inga farliga föremål kommer in i domstolen.

Kai: Du kommer också att mötas upp av ordningsvakt i domstolens lokaler, som gör hela din upplevelse på domstolen trygg och säker.

Kai: Vid i princip alla rättegångar går det lugnt till. Det är inte tillåtet att fotografera eller filma inne i rättssalen. Skulle någon ha mobiltelefon kommer jag be den personen att stänga av mobiltelefonen och stoppa undan den.

Kai: Jag som domare försöker skapa en så trygg stämning i rättssalen som möjligt. Och är det någon som bryter mot det här, det vill säga beter sig på ett sätt som jag som domare inte kan acceptera, då har jag rätt att omedelbart be den här personen lämna salen.

Kai: Om du som vittne får en kallelse till domstolen förstår jag att det kan kännas olustigt och jobbigt att behöva komma till domstolen och vittna. Det är tusentals personer varje vecka som vittnar i våra domstolar. Vår erfarenhet är att det är väldigt få personer som blir utsatta för någon form av påtryckning.

Kai: Faktum är att de flesta vittnen i efterhand känner att vittnesupplevelsen var mer positiv än de från början hade trott.

Kai: Om du som vittne mot all förmodan skulle bli utsatt för någon form av påtryckning eller hot, tveka inte att kontakta polisen. Du som vittne är extremt viktig i rättsprocessen och du är grunden till att rättsstaten och rättssamhället ska fungera.

Jesper och hans vän lämnar domstolen.

Kai: För du kan göra hela skillnaden.

Jesper och vännen småskrattar till synes lättade på vägen därifrån.

Filmen avslutas med Sveriges Domstolar logotyp.

I många domstolar finns en säkerhetskontroll som man måste gå igenom. Den påminner om de säkerhetskontroller som finns på flygplatser. Du passerar genom en larmbåge och har du ytterkläder och väska med dig så röntgas eller genomsöks dessa. Syftet med säkerhetskontrollen är att öka säkerheten för besökare och personal på domstolen.

Inne i domstolen finns informationstavlor som visar i vilken sal rättegången hålls. Du behöver inte anmäla att du kommit. När rättegången börjar, ropas det ut i högtalaren.

På de flesta domstolar finns ett särskilt väntrum för målsägande och vittnen där du kan sitta, om du inte vill vänta i den stora vänthallen. Fråga i domstolens reception, så får du veta var väntrummet ligger.

Stödjarna kan ge stöd inför en rättegång, förklara hur brottmålsprocessen går till och ge praktisk information till dig som ska vittna. De kan också informera om vittneseden och ekonomisk ersättning, men även hänvisa vidare till andra stödinstanser.

Stödjarna i domstol bär en namnbricka och finns många gånger vid en disk utanför rättssalarna. De arbetar ideellt och har avlagt tystnadslöfte.

Brottsofferjouren är en ideell organisation som erbjuder stöd, samtal och information till dig som är vittne, målsägande eller anhörig.

Du kan få ersättning för

• resekostnader
• uppehälle
• förlorad arbetsinkomst.

På din kallelse står vilka ersättningsregler som finns. Läs om vad som gäller innan du exempelvis bestämmer dig för hur du ska ta dig till domstolen. På kallelsen står det också om du kan få ersättning i förskott.

Domstolen kan berätta mer om vilka ersättningsregler som gäller för dig.

Vill du begära ersättning gör du det i samband med rättegången. Du måste kunna visa kvitton eller motsvarande.

Beslutar domstolen att du ska få ersättning kan den betalas ut till ditt bankkonto, om du i förväg har anmält dig till Swedbanks kontoregister. Detta kan göras på swedbank.se eller på ett av Swedbanks kontor. Har du inte anmält konto kommer du istället att få en utbetalningsavi.

Om du behöver få ersättningen utbetalad på annat sätt kan du ta upp det med domstolen.

Om den tilltalade i ett brottmål har kallat dig att vittna är det hen som betalar din ersättning. Du begär ersättning i samband med rättegången, och kommer överens med den tilltalade om hur utbetalning ska gå till. Om ni inte är överens om ersättningen kan ni be domstolen bestämma beloppet.

Den tilltalade kan slippa att betala din ersättning om hen har dålig ekonomi. I sådana fall får du ersättning på samma sätt som andra vittnen.