Så avgör kammarrätten målet

Efter att kammarrätten har gett prövningstillstånd, om det krävdes, avgörs målet i regel på de handlingar som lämnats in. Parterna behöver vanligtvis inte komma till domstolen.

I kammarrätten dömer oftast tre juristdomare. I några måltyper medverkar dessutom två nämndemän som domare. Det gäller flertalet mål som handlar om tvångsvård (LVU-mål, LVM-mål och psykiatrimål). I vissa mål, till exempel laglighetsprövning av kommunala beslut medverkar två så kallade särskilda ledamöter som utses av regeringen.

Skriftlig handläggning

Handläggningen på kammarrätten är som regel skriftlig och målet avgörs efter en föredragning (muntlig redovisning) av en jurist på kammarrätten. Vid föredragningen redogör juristen för fakta i målet och för den utredning som har gjorts. Juristen lämnar också en redovisning av gällande bestämmelser på området.

Tillförs målet något nytt får parterna tillfälle att yttra sig över detta.

Muntlig förhandling 

Rättens ledamöter har inför förhandlingen tagit del av det material som finns i målet. En muntlig förhandling i kammarrätten är alltid ett komplement (tillägg) till den skriftliga utredningen. Den muntliga förhandlingen har inte till syfte att ensamt vara underlaget för avgörandet utan är en del av utredningen i målet.

Avgörandet i ett mål i kammarrätten grundas på hela det material som finns i målet, alltså

  • de handlingar och den övriga utredning underinstanserna har haft som underlag för sina beslut, även den muntliga bevisning som har tagits upp i underinstanserna,
  • de handlingar och den övriga utredning som ges in i kammarrätten, och
  • det som kommer fram vid kammarrättens muntliga förhandling.

Form

Hur en muntlig förhandling ska gå till i en förvaltningsdomstol är inte reglerat i några bestämmelser. Domstolen utformar förhandlingen på det sätt den anser vara mest lämpligt och ändamålsenligt i syfte att främja utredningen i målet och ett snabbt avgörande. Ofta följs i stora drag den turordning som gäller i allmän process, men hanteringen kan skilja sig åt beroende på måltypen och vilka frågor som förhandlingen är tänkt att beröra.

Bevisning 

Parterna bör i god tid ange vilken muntlig bevisning som de vill åberopa. När det gäller vittnesförhör ska parterna lämna uppgift om vad som ska bevisas med förhöret. Parterna ska även ange kontaktuppgifter till vittnen.

Eventuella vittnesförhör ska begäras i god tid före förhandlingen. Även nytt material som parterna vill lägga fram ska lämnas in i god tid inför förhandlingen. Skälet till det är att motparten måste ges tillfälle att bemöta nya uppgifter och eventuellt åberopa egen bevisning.

Domstolen kan vid behov göra en tidplan för den muntliga förhandlingen i samråd med parterna.

Att tänka på 

Det som parterna för fram ska inriktas på de delar av målet som parterna inte är överens om, otydligheter och så vidare.

Eftersom en muntlig förhandling är ett komplement till den skriftliga utredningen bör parterna också fokusera på det som är nytt, det vill säga det som inte har förts fram tidigare, och eventuella förtydliganden av tidigare uppgifter.

För att komplettera den skriftliga handläggningen kan kammarrätten också hålla syn. Då åker rätten ut och tittar på det målet handlar om, till exempel en fastighet.

Kammarrättens dom

Efter föredragningen eller den muntliga förhandlingen håller rätten överläggning. Det betyder att domarna diskuterar målet och kommer överens om hur de ska döma. Om de inte är överens blir det omröstning. Varje domare har då varsin röst.

Domen meddelas oftast en tid efter föredragningen eller den muntliga förhandlingen. Den kan också avkunnas omedelbart. Domstolen skickar alltid ut domen till parterna.

KST Muntlig förhandling
Uppdaterad
2021-04-17

Hitta på sidan

Relaterat innehåll