Ansökan om domaranställning

Formella krav

Enligt 4 kap. 1 § rättegångsbalken ska en lagfaren (juristutbildad) domare vara svensk medborgare och ha avlagt för behörighet till domarämbetet föreskrivna kunskapsprov. Med föreskrivna kunskapsprov avses juristexamen eller annan motsvarande examen, se förordningen (2007:386) om kunskapsprov för behörighet som domare, m.m. Den som utövar domartjänst får inte vara försatt i konkurs eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Till ansökan om anställning som ordinarie domare ska bifogas handlingar som styrker att nu nämnda krav är uppfyllda, se krav ovan.

Övriga förutsättningar för anställning

Underlag och bedömningsgrunder

Anställning som domare är en statlig anställning. Vid tillsättning av domare får avseende endast fästas vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet (11 kap 6 § regeringsformen). Skickligheten ska sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat (4 § lagen om offentlig anställning).

Domarnämnden gör en helhetsbedömning av de sökandes samtliga meriter och kvalifikationer för den sökta anställningen. De sökandes skicklighet/lämplighet för en viss anställning bedöms med utgångspunkt i en kravprofil för ordinarie domare som nämnden fastställt samt de krav som den aktuella anställningen ställer. Faktorer som generellt väger tungt vid skicklighetsbedömningen är bl.a. yrkesskicklighet, personliga egenskaper, yrkeserfarenhet och utbildning. För anställningar som innefattar chefskap tillämpas härutöver en särskilt upprättad chefsprofil.

Domarnämndens bedömning av en sökandes meriter och kvalifikationer grundar sig på det underlag som finns tillgängligt i ärendet, i synnerhet det skriftliga referensmaterialet. I ärenden om befordrade anställningar kompletteras det skriftliga underlaget i regel med intervjuförfarande eller test- och intervjuförfarande. Läs mer under Domarnämndens handläggning av anställningsärenden.

Det finns inte något formellt krav på att den som anställs som lagfaren domare ska ha fullgjort notariemeritering eller genomgått domarutbildning. För den som är intresserad av domaryrket är dock notarietjänstgöring och domarutbildning en värdefull erfarenhet och en möjlig väg mot en domaranställning. För den som inte genomgått domarutbildning och vill få tillfälle att prova på domaryrket kan en adjunktionsanställning vara ett första steg. En adjunktionsanställning kan utgöra en värdefull merit vid anställning av ordinarie domare.

Referensyttrandena är ett mycket viktigt underlag vid Domarnämndens bedömning. Det är därför angeläget att detta underlag på ett så fullständigt sätt som möjligt återspeglar sökandens kvalifikationer för den sökta anställningen.

Läs mer under rubriken Handläggning av anställningsärenden, se nedan. 

Inlämnande av ansökan

Skicka gärna in din ansökan via e-post till Domarnämnden, du kan också skicka in den per post till oss.

Prenumerera på lediga anställningar

Med hjälp av Sveriges Domstolars RSS-tjänst får du information via e-post när nya anställningar annonseras ut. 

Generell intresseanmälan

Du kan även göra en generell intresseanmälan för anställningar som ordinarie domare. En intresseanmälan kan avse en viss typ av anställning, t.ex. lagman i kammarrätt, eller flera typer av anställningar. Den kan också begränsas till domstolar i en viss region.

I anslutning till att ansökningstiden går ut i ett ärende som omfattas av en intresseanmälan tar Domarnämndens kansli kontakt med anmälda personer, som bereds tillfälle att inkomma med en ansökan.

En intresseanmälan görs till Domarnämnden antingen per e-post eller per post. Ange vilken typ av anställning och/eller domstol/-ar som anmälan avser samt dina kontaktuppgifter. En intresseanmälan får skrivas av från vidare handläggning två år efter det att den getts in. 

Om du har frågor kring generella intresseanmälningar, kontakta gärna Domarnämndens kansli.

Ärendens inledande

Anställningsärenden vid Domarnämnden inleds i och med att Domarnämnden tar emot ett beslut från Domstolsverket eller en specialdomstol att viss anställning är ledig och får tillsättas. Domarnämnden informerar om den lediga anställningen genom annonsering. Annonsen utformas i samråd med den aktuella domstolen.

Efter ansökningstidens utgång påbörjar kansliet sin beredning av ärendet. Beredningen innefattar bl.a. inhämtande av skriftliga referensyttranden.

Närmare om referenstagningen

Referensyttrandena är ett mycket viktigt underlag vid Domarnämndens bedömning. Det är därför angeläget att detta referensunderlag på ett så fullständigt sätt som möjligt återspeglar sökandenas kvalifikationer för den sökta anställningen.

Referenser att ange i ansökan

Sökanden ska åberopa sina närmaste chefer under de senaste fem åren som referenser, inklusive nuvarande arbetsplats. I vissa fall kan det vara relevant att även ange närmaste chef för anställningar som ligger längre tillbaka i tiden. Det kan exempelvis vara fallet om sökanden under den senaste femårsperioden arbetat utanför domstol men innan dess haft en anställning i domstol. Domarnämnden hämtar som huvudregel in yttranden från de referenspersoner sökanden anger.

Om sökanden under de senaste åren har arbetat i egen regi, t.ex. som advokat, eller inte har någon sig överställd chef, kontakta Domarnämndens kansli för mer information om hur detta kan hanteras. För t.ex. advokater som i sin nuvarande anställning regelbundet uppträder i domstol kan en möjlighet vara att som referens åberopa någon eller några av de åklagare, advokater eller domare som den sökande uppträtt inför.

Om sökanden av någon anledning inte vill eller kan åberopa sin närmaste chef som referens kan det utgöra en brist i referensunderlaget som kan vara till sökandens nackdel (t.ex. avsaknad av referensyttrande för viss anställning). Detta eftersom lämpligheten för den sökta anställningen då kanske inte kan bedömas. Om sökanden inte vill eller kan åberopa sin närmaste chef bör det särskilt anges och kortfattat motiveras i ansökan. Kontakta också gärna Domarnämndens kansli för mer information.

Om sökanden inte sedan tidigare har gett in tjänstgöringsintyg eller vitsord från avslutade anställningar får de gärna ges in. Samtliga intyg bör om möjligt ges in i elektronisk form.

En sökande som har genomgått domarutbildning eller som har adjungerat i domstol under de senaste fem åren ska som referenspersoner ange den eller de domstolschefer eller motsvarande befattningshavare (t.ex. lagmän eller chefsrådmän) som den sökande har arbetat tillsammans med.

Referenspersoner som genom vitsord eller i samband med tidigare ansökan redan har yttrat sig över sökanden får i regel endast yttra sig på nytt:

• om det har tillkommit ytterligare minst sex månaders tjänstgöringstid sedan det tidigare yttrandet lämnades,

• om sökanden särskilt begär det,
• om den nya ansökan avser en annan typ av anställning eller
• om kansliet annars bedömer att det behövs.

Domarnämnden ber alltid referenspersonerna om en rangordning om de har kännedom om flera av de sökande.

Övriga yttranden som begärs in

Om en sökande i ett anställningsärende på annat sätt än under vanlig domarutbildning varit verksam som ordförande vid domstol de senaste två åren före ansökningstillfället bereder Domarnämnden berörd hov- eller kammarrätt tillfälle att yttra sig över denne. Efter omständigheterna kan även andra berörda myndigheter eller organisationer, såsom Sveriges advokatsamfund, Åklagarmyndigheten och Migrationsverket, beredas tillfälle att yttra sig (Avsnitt 4.2 Domarnämndens arbetsordning).

Om en myndighetschef inom Sveriges Domstolar söker en annan chefsbefattning i ett ärende som nämnden ska pröva inhämtas underlag från Domstolsverket om hur den administrativa styrningen och ledningen av den första myndigheten har utövats (Avsnitt 4.2 Domarnämndens arbetsordning).

Den fortsatta beredningen

Anställningar som rådman, hovrätts-/kammarrättsråd och hyresråd

När referenstagningen har avslutats skickas sammanställningar över sökandenas referenser till domstolschefen på den anställande domstolen. Varje sökande får samtidigt del av sin sammanställning. Domstolschefen genomför intervjuer med de sökande (som huvudregel med samtliga) och överlämnar därefter ett skriftligt yttrande till Domarnämnden. Det skriftliga yttrandet innehåller en rangordning av de sökande. När chefsyttrandet kommit in till Domarnämnden skickas en kopia av det till varje sökande. Ärendet är därmed färdigberett för föredragning och beslut.

Befordrade anställningar

Den fortsatta beredningen i dessa ärenden inleds med att det insamlade referensmaterialet presenteras för Domarnämnden, som huvudregel vid ett sammanträde. Domarnämnden fattar då beslut om vilka sökande som ska genomgå ett test- och/eller intervjuförfarande (s.k. urvalsbeslut). Detta förfarande begränsas vanligen till de sökande som nämnden vid en samlad bedömning anser i första hand kan komma i fråga för den aktuella anställningen.

Testförfarandet går till på så sätt att en extern konsult genomför tester och intervjuer med de sökande som omfattas av Domarnämndens urvalsbeslut. Konsultens bedömning redovisas i en testrapport som överlämnas till Domarnämnden. Rapporterna, som utgör ett kompletterande underlag för Domarnämnden vid bedömningen av sökandenas chefsegenskaper, omfattas av sekretess enligt 39 kap. 5 a § offentlighets- och sekretesslagen. För befordrade anställningar som inte innefattar chefskap (justitieråd och vissa anställningar som hovrätts-/kammarrättsråd tillika vice ordförande) genomförs normalt inte sådana tester.

Domarnämndens intervjuförfarande innebär att en ledamot eller ersättare i nämnden håller intervjuer med de sökande som omfattas av Domarnämndens urvalsbeslut..

I ärenden som avser befordrad anställning på mellanchefsnivå, exempelvis hovrätts-/kammarrättsråd tillika vice ordförande eller chefsrådman, deltar domstolschefen vid nämndens intervju med sökandena och han eller hon får även, i förekommande fall, del av konsultens testrapport. Beredningen i denna typ av ärenden avslutas med att domstolschefen överlämnar ett skriftligt yttrande till Domarnämnden. Yttrandet innehåller domstolschefens rangordning av de sökande. När chefsyttrandet har kommit in till Domarnämnden skickas en kopia av det till varje sökande. Ärendet är därmed färdigberett för föredragning och beslut.

I ärenden som avser befordrad anställning på myndighetschefsnivå, exempelvis lagman i underrätt eller president i överrätt, deltar inte domstolschefen i förfarandet. När test- och intervjuförfarandet avslutats och Domarnämnden tagit emot testrapporter är ärendet färdigberett för föredragning och beslut. Se vidare nedan om presentation.

Föredragning och beslut

När beredningen av ett ärende är avslutad, föredras ärendet inför nämnden vid ett sammanträde. Föredragningen genomförs av föredragande vid Domarnämndens kansli. I ärenden där det har förekommit testförfarande redovisas resultaten av genomförda tester och den eller de som närvarat under intervjuerna redogör för vad som framkommit vid dessa.

I ärenden om utnämning av domstolschef eller motsvarande befattningshavare tillkommer ytterligare ett moment under sammanträdet, nämligen att de sökande som omfattas av urvalet får hålla en kortare presentation inför nämnden.

Efter föredragning överlägger Domarnämnden och beslutar vilka sökande som ska föras upp på förslag i ärendet. Bedömningen av de sökandes skicklighet/lämplighet för den aktuella anställningen sker utifrån den kravprofil för ordinarie domare och den särskilda kravprofil för chefer som nämnden fastställt samt, i förekommande fall, de särskilda kompetenskrav som angetts i anställningsannonsen. Underlaget för Domarnämndens bedömning av sökandenas meriter och kvalifikationer är det samlade beredningsunderlaget som finns tillgängligt i ärendet.

Vid sin prövning av ärendet tar Domarnämnden alltid ställning till om befintligt beslutsunderlag kan anses komplett eller om det behöver kompletteras i något avseende. Om kompletterande underlag behövs beslutar Domarnämnden i regel om bordläggning.

Innan en sökande förs upp på förslag inhämtas uppgifter om sökanden från belastningsregistret (4 § tredje stycket förordningen (2010:1793) med instruktion för Domarnämnden).

Protokoll

Protokollet från nämndens sammanträde färdigställs så snart som möjligt, i regel inom en vecka efter det att sammanträdet ägt rum. Av protokollet framgår bl.a. nämndens beslut i anställningsärenden och beslut i övriga ärenden, skälen för besluten samt eventuella skiljaktiga meningar.

Protokollet skickas till de personer som berörs av nämndens beslut, däribland sökande och domstolschefer. När protokollet skickats ut är ärendet avslutat hos Domarnämnden. En kopia av protokollet samt nämndens akt i anställningsärendet överlämnas till Justitiedepartementet där den slutliga beredningen sker inför regeringens beslut i anställningsärendena.