Flera skogsägare har ansökt om dispens för att avverka skog trots att den nationellt fridlysta orkidén knärot finns där. Länsstyrelsen gav, med stöd av tidigare praxis, dispens med undantag för några områden där knärot växer (s.k. hänsynsområden) och som motsvarade ca tio procent av den skog som anmälts för avverkning. De beslutade hänsynsområdena var inte tillräckligt stora för att upprätthålla knärotens bevarandestatus. Dispens medgavs trots det för att skogsägarna inte skulle drabbas av en oproportionerlig inskränkning i sin äganderätt genom att den pågående markanvändningen (skogsbruk) avsevärt skulle försvåras.
Mark- och miljööverdomstolen har nu ändrat praxis och uttalat att det saknas skäl att vid en dispensprövning generellt beakta en skogsägares intresse av den pågående markanvändningen på det sätt som skett tidigare. Högsta domstolen har nämligen i ett annat mål klarlagt att en skogsägare under vissa förutsättningar har rätt till ersättning om intrånget skulle vara oproportionerligt stort. Skogsägarnas intresse av skydd för den pågående markanvändningen ska därför inte längre beaktas vid dispensprövningen genom att hänsynsområden görs mindre än vad som behövs för att arten ska kunna bevaras. I stället beaktas skogsägarnas intresse genom den rätt till ersättning som finns om ett avverkningsförbud skulle leda till ett oproportionerligt intrång i skogsbruket.
Lagstiftningen innebär att en verksamhetsutövare behöver ta stor hänsyn till miljön, bl.a. vad gäller skyddet av den biologiska mångfalden. Här handlar det om att skydda en nationellt fridlyst orkidé som riskerar att påverkas negativt av skogsavverkning. Skogsägaren drabbas genom att inte fritt kunna bruka sin skog och behöver dessutom vända sig till olika myndigheter för att tillvarata sin rätt, men det är i första hand en fråga för lagstiftaren att ta ställning till, säger Petra Bergman, hovrättsråd.