Dispens för skogsavverkning ges inte i område med fridlyst orkidé

Mål: M 11525-22, M 11526-22, M 11530-22, M 11534-22, M 11536-22, M 11538-22
Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att inte medge dispens för skogsavverkning inom flera områden i Dalarna då en dispens skulle hota knärotens bevarandestatus.

Flera skogsägare har ansökt om dispens för att avverka skog trots att den nationellt fridlysta orkidén knärot finns där. Länsstyrelsen gav, med stöd av tidigare praxis, dispens med undantag för några områden där knärot växer (s.k. hänsyns­områden) och som motsvarade ca tio procent av den skog som anmälts för avverkning. De beslutade hänsyns­områdena var inte tillräckligt stora för att upprätthålla knärotens bevarandestatus. Dispens medgavs trots det för att skogsägarna inte skulle drabbas av en oproportionerlig inskränkning i sin äganderätt genom att den pågående markanvändningen (skogsbruk) avsevärt skulle försvåras.

Mark- och miljööverdomstolen har nu ändrat praxis och uttalat att det saknas skäl att vid en dispensprövning generellt beakta en skogsägares intresse av den pågående markanvändningen på det sätt som skett tidigare. Högsta domstolen har nämligen i ett annat mål klarlagt att en skogsägare under vissa förutsättningar har rätt till ersättning om intrånget skulle vara oproportionerligt stort. Skogsägarnas intresse av skydd för den pågående markanvändningen ska därför inte längre beaktas vid dispensprövningen genom att hänsynsområden görs mindre än vad som behövs för att arten ska kunna bevaras. I stället beaktas skogs­ägarnas intresse genom den rätt till ersättning som finns om ett avverkningsförbud skulle leda till ett oproportionerligt intrång i skogsbruket.

Lagstiftningen innebär att en verksamhetsutövare behöver ta stor hänsyn till miljön, bl.a. vad gäller skyddet av den biologiska mångfalden. Här handlar det om att skydda en nationellt fridlyst orkidé som riskerar att påverkas negativt av skogsavverkning. Skogsägaren drabbas genom att inte fritt kunna bruka sin skog och behöver dessutom vända sig till olika myndigheter för att tillvarata sin rätt, men det är i första hand en fråga för lagstiftaren att ta ställning till, säger Petra Bergman, hovrättsråd.

Knärot

Knärot är en lågvuxen orkidé med krypande, grenig jordstam och en blomställning som kan bli ett par decimeter hög. Blommorna är små och vita, medan bladen är mörkgröna och ett par centimeter långa. Knäroten växer främst i mossrika barrskogar och blommar i juli-augusti. Den är beroende av svamproten mykorrhiza för sitt näringsupptag. (Källa: SLU Artdatabanken.)

Fridlysta arter. De regler som anger vilka arter som är fridlysta finns i artskyddsförordningen (2007:845). Alla orkidéer i Sverige är fridlysta.

Tidigare praxis. I rättsfallet MÖD 2017:7 (som avsåg en dispens­ansökan enligt artskyddsförordningen för slutavverkning i ett område där det förekom exemplar av den nationellt fridlysta svampen bombmurkla) fann domstolen följande. En proportionalitets­­bedömning ska ske inom ramen för dispens­förfarandet och en åtgärd ska bedömas som tillåten och dispens ges om en tillämpning av fridlysningsbestämmelserna skulle innebära att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. En utgångspunkt för domstolens bedömning var att det inte fanns någon möjlighet till ersättning för den enskilde markägaren.

Högsta domstolens avgörande. Högsta domstolen har i rättsfallet ”Tjäderspelet i Malsättra”, NJA 2023 s. 291, prövat rätten till ersättning när en markägare förbjudits avverkning med stöd av artskyddsförordningen och nekats dispens. Högsta domstolen klarlade att en skogsägare normalt inte har rätt till ersättning för intrång i skogsbruket på grund av förbud som följer av artskyddsförordningen, men fann att det finns en rätt till ersättning under speciella omständigheter när det inte framstår som rimligt att markägaren ensam tvingas ta de ekonomiska konsekvenserna av en i och för sig motiverad begränsning i markanvändningen.