Stockholms tingsrätt dömde en kvinna för grovt förtal av en journalist och bestämde påföljden till villkorlig dom och 100 dagsböter. Tingsrätten dömde även ut skadestånd till målsäganden. Tingsrättens dom har överklagats av målsäganden och den kvinna som dömts.
Hovrätten gör i huvudsak samma bedömningar som tingsrätten har gjort. Även hovrätten anser alltså att det har varit fråga om förtalsgrundande uppgifter i inläggen som gjorts på Instagram och Facebook och att det inte har varit försvarligt att lämna uppgifterna. Hovrätten har därför inte prövat om de lämnade uppgifterna har varit sanna. Hovrätten har bedömt inläggen som sju grova förtalsbrott, i stället för ett, som tingsrätten gjorde.
Även om hovrätten bedömer att det varit fråga om sju brott anser hovrätten inte att straffvärdet för brotten är lika högt som tingsrätten funnit. Eftersom handläggningen av målet dessutom har tagit lång tid sänker hovrätten det antal dagsböter som den villkorliga domen ska förenas med till 30.
Enligt rådande samhällsvärderingar bör kränkningsersättningar till brottsoffer nu generellt vara högre än de var när tingsrättens dom meddelades i december 2019. Hovrätten höjer därför det belopp som målsäganden får i ersättning för kränkning från 80 000 kr till 100 000 kr.
- Hovrätten har vid försvarlighetsprövningen gjort en helhetsbedömning av omständigheterna och har då bl.a. beaktat att kvinnan skulle ha kunnat redogöra för det övergrepp hon menar att hon utsatts för och på så sätt delta i metoo-debatten, utan att peka ut journalisten. Dessutom har de påstådda händelserna legat så långt bak i tiden att även om journalisten haft en ställning som i någon mån motiverat en mer närgången granskning av hans handlande, har det inte varit försvarligt att sprida uppgifterna på det sätt som gjorts. Detta innebär att hovrätten inte har gått in på en prövning av om uppgifterna har varit sanna, säger hovrättslagmannen Ragnar Palmkvist, ordförande i målet.
Hovrätten är enig i sin bedömning.