I januari 2026 påträffades en hemmagjord bomb under ett härbre i närheten av Rättviks kyrka. Bomben var inslagen i presentpapper och paketet var märkt med namnet på en anställd på den gymnasieskola som 18-åringen vid tillfället gick på. Bomben anträffades efter att skolpersonal observerat 18-åringen vid en bil som tillhörde den anställde vars namn fanns på paketet och följt efter 18-åringen.
I samband med en senare husrannsakan hos 18-åringen påträffades även vapen och vapendelar, som 18-åringen framställt med hjälp av en 3D-printer.
Tingsrätten dömde 18-åringen för bland annat försök till mord, försök till grov allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor och grovt vapenbrott till 13 års fängelse.
Även hovrätten dömer 18-åringen för brotten. 18-åringen döms för försök till mord på den skolanställde och försök till grov allmänfarlig ödeläggelse för händelsen vid gymnasieskolan. När det gäller den senare placeringen av bomben under härbret vid kyrkan konstaterar hovrätten att det inte är utrett att 18-åringen haft annat syfte med att placera bomben där än att gömma undan den. Det är inte visat att han i detta skede haft uppsåt att vare sig skada eller döda någon eller förstöra annans egendom. 18-åringen döms därför inte för försök till mord på de personer som kom i kontakt med bomben efter att den hittats och inte heller för försök till grov allmänfarlig ödeläggelse vid härbret. Av tingsrättens dom följer dock att 18-åringen för hanteringen av bomben vid härbret döms för grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.
Hovrätten delar tingsrättens syn på den samlade brottslighetens allvar och fastställer det fängelsestraff som tingsrätten bestämde.
- Det är fråga om mycket allvarliga brott. Skolpersonalens resoluta agerande har sannolikt varit avgörande för att bomben så snart kunde hittas och oskadliggöras, säger Anna-Karin Larsson, en av juristdomarna i målet.