Tvistemålsrättegång i hovrätten

När hovrätten meddelat prövningstillstånd skickar domstolen oftast överklagandet till motparten för att denne ska få tillfälle att bemöta det som sägs. Därefter skickas ofta motpartens synpunkter till den som har överklagat (klaganden).

Om parterna för fram nya omständigheter eller bevis tar hovrätten ställning till om det ska tillåtas. I ett tvistemål finns det nämligen begränsningar för parter att i hovrätten föra fram nya omständigheter eller bevis.

Det som i dagligt tal kallas rättegång, heter på en domstol huvudförhandling. Många tvistemål avgörs i hovrätten utan att huvudförhandling hålls. Det är hovrätten som avgör om en sådan förhandling krävs.

Om målet avgörs utan huvudförhandling redovisar en jurist vid hovrätten målet för tre eller fyra domare. Domarna läser också igenom handlingarna och tar del av den bevisning som hör till målet. Utifrån handlingarna beslutar domarna om utgången i målet. Detta kallas för att målet avgörs på handlingarna.

Huvudförhandling i hovrätten

En huvudförhandling i hovrätten påminner mycket om den i tingsrätten. En viktig skillnad är att man tittar på inspelade videoförhör från tingsrätten så att de personer som vittnade i tingsrätten behöver vanligtvis inte höras på nytt.

De som dömer i ett tvistemål i hovrätten är oftast tre juristdomare. Om målet i tingsrätten har avgjorts av tre domare är det fyra domare som dömer i hovrätten. I mål som rör familjen deltar ibland två nämndemän i dömandet. Nämndemännens uppgift är att tillsammans med juristdomarna döma i målet.

Vem är vem?

I förhandlingen deltar 

  • tre eller fyra juristdomare – varav en är ordförande
  • två nämndemän, i vissa mål som rör familjen
  • klaganden, alltså den som begärt att domstolen ska ta upp tvisten, och/eller klagandens ombud
  • motparten och/eller hans/hennes ombud

Ibland deltar

  • protokollförare, ofta en jurist på domstolen. Han eller hon skriver ner det som sägs under förhandlingen.
  • vittnen, alltså personer som kan styrka det som parterna hävdar.
  • tolk, om någon av parterna inte talar svenska eller är syn- eller hörselskadad.

Det kan också finnas åhörare. Eftersom förhandlingen oftast är offentlig får vem som helst vara med som åhörare. Ibland beslutar domstolen att förhandlingen eller delar av den ska ske inom stängda dörrar. Det betyder att bara de som är direkt berörda får vara närvarande.

Hovrättens förlikningsarbete

I tvistemål kan en tvist lösas genom att parterna kommer överens istället för att domstolen avgör målet. Hovrätten kan på olika sätt bistå parterna när det gäller att hitta en sådan lösning.

Parterna i ett tvistemål har ofta mycket att vinna på att lösa tvisten genom en samförståndslösning i stället för att låta domstolen döma i den. Detta innebär som regel att man kommer till ett snabbare avslut och att rättegångskostnaderna blir lägre. I många tvister kan det därför finnas ekonomiska skäl att ingå en förlikning. Erfarenheten visar också att parterna kan ha lättare att gå vidare och lägga tvisten bakom sig efter en samförståndslösning. Ett exempel är mål om vårdnad, barns boende eller umgänge kan en samförståndslösning många gånger lägga grunden till ett förbättrat samarbete föräldrarna emellan.

Hovrätten kan på olika sätt bistå parterna när det gäller att hitta en samförståndslösning. Den ansvariga domaren (referenten) brukar ta kontakt med parterna på ett tidigt stadium av rättegången för att höra efter om de är intresserade av att diskutera en uppgörelse av något slag och hur dessa diskussioner i så fall bör föras. Hovrätten kan också hålla ett särskilt förlikningssammanträde. Om parterna har visat intresse för en samförståndslösning, men ändå inte lyckats komma överens under den tid som målets handlagts i hovrätten, är det vanligt att frågan tas upp på nytt i samband med huvudförhandlingen.

Publicerad
2019-03-18
Uppdaterad
2019-08-20