Mål: 4849--4850-18

Begäran om förhandsavgörande från EU-domstolen i mål om inkomstskatt

Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att ett förhandsavgörande ska hämtas in från EU-domstolen avseende frågan om det är förenligt med etableringsfriheten att vägra ett svenskt bolag avdrag för ränta som har betalats till ett bolag som ingår i samma intressegemenskap och som hör hemma i en annan medlemsstat.


Målen gäller ett svenskt bolag som inte har fått avdrag för räntor som har betalats till ett franskt bolag som ingår i samma koncern. Det franska bolaget har kunnat kvitta de mottagna räntorna mot underskott som har uppkommit i koncernens verksamhet i Frankrike. Avdrag har vägrats med stöd av 24 kap. 10 d § tredje stycket inkomstskattelagen. Av den bestämmelsen framgår att ränteutgifter som avser en skuld till ett företag som ingår i samma intressegemenskap inte får dras av om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.

I förarbetena till bestämmelsen anges att den inte är avsedd att träffa räntebetalningar mellan företag som kan kvitta vinster och förluster mellan sig genom s.k. koncernbidrag. Reglerna om koncernbidrag är tillämpliga endast mellan företag som är skattskyldiga i Sverige. Av bl.a. det skälet har det i målen ifrågasatts om det är förenligt med etableringsfriheten att vägra bolaget avdrag för räntorna. Högsta förvaltningsdomstolen har nu vänt sig till EU-domstolen för att genom ett förhandsavgörande få den frågan klarlagd.

Högsta förvaltningsdomstolen önskar, mot nu angiven bakgrund, svar på följande fråga.

Är det förenligt med artikel 49 FEUF att vägra ett svenskt bolag avdrag för ränta som betalas till ett bolag som ingår i samma intressegemenskap och som hör hemma i en annan medlemsstat på den grunden att det huvudsak-liga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit anses vara att intresse-gemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån, när en sådan skatteförmån inte skulle ha ansetts föreligga om båda bolagen hade varit svenska eftersom de då hade omfattats av bestämmelserna om koncernbidrag?

Om avgörandet

Målnummer
4849--4850-18
Måltyp
Skatt
EU-rätt