Högsta förvaltningsdomstolen genom åren

Även om Högsta förvaltningsdomstolen enbart har funnits som separat domstol sedan 1909, då grundad som Kunglig Majestäts regeringsrätt, har den rötter i gamla tiders Riksråd. Riksrådets sammansättning och inflytande har skiftat över tid men hade tillsammans med kungen den dömande makten före 1789. Nedan följer några nedslag i Högsta förvaltningsdomstolens historia.
Riddarholmen

Högsta domstolen grundas 1789 av Gustav III och detta blir också högsta instans för förvaltningsärenden. Domstolen hade från början tolv ledamöter varav hälften skulle vara frälse och hälften ofrälse. Kungen hade med sina två röster utslagsröst i domstolen.

Högsta domstolen ersatte riksrådet som i olika former existerat sedan medeltiden och utövat makt tillsammans med kungen. Den del av rådet som utövade den högsta domsrätten kallades justitierevisionen.

Den nya regeringsformen 1809 preciserar exempelvis hur många justitieråd som behövs för att kunna döma och att domstolen ska börja arbeta avdelningsvis. Justitiestatsministern blev nu också en självklar ledamot av domstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen, som förut hette Regeringsrätten, inrättades i syfte att minska regeringens arbetsbelastning och för att uppnå ökad rättssäkerhet för enskilda. Domstolen skulle bestå av sju regeringsråd, av vilka en ledamot skulle tjänstgöra i Lagrådet. Regeringsrättens kompetens framgick av en uppräkning av mål i 1909 års lag om Kungl. Maj:ts regeringsrätt. Antalet ledamöter i domstolen har skiftat över åren.

Till följd av en kraftig ökning av antal mål införs en fullföljdsbegränsning genom att krav på prövningstillstånd i skattemål uppställdes i vissa fall. En betydande expansion av det svenska välfärdssamhället och den offentliga sektorn har vid det här laget lett till att domstolen måste försöka anpassa sig till en större mängd fall.

Domstolen blev även administrativt fristående från regeringen med en egen kansliorganisation och egna beredande tjänstemän. Tidigare bereddes målen i det departement som frågan tillhörde. I samband med förvaltningsrättsreformen infördes krav på prövningstillstånd i flertalet mål i Högsta förvaltningsdomstolen.

Domstolen flyttade in i lokaler i Stenbockska palatset och Riksens ständers hus på Riddarholmen och fick för första gången egna lokaler.

Genom 1974 års regeringsform upphörde domstolen att döma i kungens namn och började döma i sitt eget namn. Därmed upphörde också bruket att domstolens domar och beslut meddelades på Stockholms slott och att förse domar med Konungens sigill. Syftet med en ny regeringsform var att modernisera statsskicket i linje med den svenska parlamentarismen.

Institutet rättsprövning infördes enligt vilket domstolen prövar om bl.a. regeringens beslut i vissa förvaltnings­ärenden strider mot någon rättsregel. Detta var ett viktigt steg för att Sverige skulle uppfylla Europakonventionens krav på rätt till domstolsprövning.

Möjligheten att en ledamot ensam kan avgöra frågor om prövningstillstånd infördes tillsammans med andra lättnader av kraven på domstolens sammansättning i vissa mål. Denna förändring gjordes för att minska arbetsbelastningen för regeringsrätten på samma sett som redan tidigare skett i högsta domstolen.

Socialförsäkrings- och bidragsmål, som tidigare tillhört Försäkringsöverdomstolens kompetensområde, överflyttades till Högsta förvaltningsdomstolen i samband med att Försäkringsöverdomstolen avskaffades.

Genom Sveriges inträde i EU fick domstolen en delvis ny roll som en av garanterna för att gemenskapsrätten tillämpas korrekt inom landet. De flesta frågor som regleras på europeisk nivå faller nämligen inom förvaltningsrättens område.

Efter ett riksdagsbeslut bytte Regeringsrätten namn till Högsta förvaltningsdomstolen den 1 januari 2011. Syftet med namnbytet var att det nya namnet skulle spegla domstolens verksamhet som oberoende högsta domstol i förvaltningsmål. I samband med domstolens namnbyte fick domarna i Högsta förvaltningsdomstolen titeln justitieråd.

Domstolen fick rätt att själv besluta om hur många ledamöter som ska avgöra vissa mål och ärenden.

Vid årsskiftet 2011/2012 flyttade Högsta förvaltningsdomstolen in i nyrenoverade lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Lokalerna är förlagda till de sammanfogade byggnaderna Sparreska palatset och Kammarrättens hus, Birger Jarls torg 13.

Efter att ha suttit som justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen 2011-2012 blev Helena Jäderblom 2018 utsedd till ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen och blev därmed också första kvinna på den positionen. Första kvinnliga regeringsråd, som det då hette, var Ingrid Hilding som utsågs 1972.

Efter omorganisationen 1972 blev Nils Lorichs regeringsrättens första ordförande utsedd av Kungl. Maj:t. Tidigare fanns ingen formell ordförande i regeringsrätten men i praktiken fungerade den som suttit längst som ledamot som ordförande.

Publicerad
2019-05-20
Uppdaterad
2019-05-20