Mål: ÖH 4606-17
RH 2017:54Vägledande avgörande
Hyresnämnden har ansett att förvaltningen av en fastighet har fungerat dåligt men inte så otillfredsställande att det fanns grund för att ingripa med en så allvarlig sanktion som särskild förvaltning utgör. När det gällde förordnande för fastighetsägaren att överlämna förvaltningen till särskild förvaltare ansåg hyresnämnden att det saknades förutsättningar för det eftersom hyersvärden motsatte sig det. Enligt hovrättens bedömning har bristerna i förvaltningen haft den omfattning och varit av sådant slag att fastigheten inte kan anses ha uppfyllt de krav som bostadshyresgäster har rätt att ställa i fråga om sundhet ordning och skick och att det därför finns förutsättningar att besluta om att fastigheten ska ställas under särskild förvaltning. Dock har bristerna inte varit så allvarliga att det för närvarande finns förutsättningar att förordna om tvångsförvaltning. När det gäller förvaltningsåläggande anser hovrätten att den omständigheten att det kan befaras att en fastighetsägare inte kommer att medverka vid ett förvaltningsåläggande inte kan innebära att det därmed saknas förutsättningar att besluta om det, särskilt med beaktande av att ett tidigare misslyckat försök med förvaltningsåläggande i sig kan utgöra skäl för att besluta om tvångsförvaltning av den berörda fastigheten i ett senare skede. Hovrätten anser att fastighetsägaren ska åläggas att överlämna förvaltningen till en särskild förvaltare och överlämnar åt hyresnämnden att bestämma den tid under vilken förvaltningen ska pågå och godkänna förvaltningsavtalet.