Mål: ÖH 8676-18

Avgörande

En hyresgäst ansåg sig störd av vibrationsljud från en grannlägenhet och yrkade att hyresnämnden skulle ålägga hyresvärden att avhjälpa bristen. Hyresnämnden bedömde att hyresgästen inte förmått visa att det förekom ljudstörningar i sådan utsträckning att det förelåg en brist i nyttjanderätten och att, även om en brist hade ansetts föreligga, hyresvärden hade vidtagit de åtgärder som kunde begäras. Yrkandet avslogs. Även hovrätten fann att hyresgästen inte visat att det förekommer ljudstörningar som påverkar boendemiljön på sådant sätt att hinder eller men uppkommit i nyttjanderätten. Hovrätten prövade även om den s.k. ideella boendekvaliteten kunde anses ha försämrats och fann det inte visat att så skulle vara fallet, i vart fall inte i sådan mån att försämringen skulle utgöra ett men i hyresrättslig mening (jfr NJA 2016 s. 303 samt Bertil Bengtsson, Ideella värden i fastighetsrätten, s. 93 f.).