I Ljungby finns inte mindre än två ”gamla” tingshus. Dels den byggnad på Gamla torg som idag är Ljungby museum och dels det som fortfarande kallas ”Tingshuset” på Storgatan 26. Numera har domstolsväsendet inget kansli i Ljungby, den allmänna domstolen samt Mark- och miljödomstolen är förlagda till Växjö.
Ljungby var tingsplats för Sunnerbo härad från 1690-talet till 2005. Det var främst Abraham Ljungberg, bror till gästgiverskan Märta Ljungberg, som på 1680-talet drev frågan att Ljungby borde vara häradets tingsplats i stället för Hamneda som stadigt hållit ting i gästgivaregården under många år. Eftersom Abraham var delägare i Gästgivaregården kunde han dessutom erbjuda sammanträdeslokaler för häradsrätten i gästgiveriets lokaler. Abraham talade bra för sin idé, han lyckades övertala landshövdingen och tingsrätten flyttades till Ljungby. Där hölls förhandlingar fram till 1750-talet då gästgiveriet förstördes i en brand och man beslöt att bygga ett särskilt tingshus. Detta första tingshus byggde man alldeles intill gästgivaregården. På vägen mellan tingshuset och kyrkan placerades skampålen så att de till skamstraff dömda skulle ses och bespottas av de som passerade.
På 1820-talet uppförde man så den byggnad som idag hyser museiverksamheten på Gamla torg som nytt tingshus. Det hade funnits förslag att bygga norr om Kronoskogen, i närheten av avrättningsplatsen men man ville ha tinget vid gästgivaregården. Intill byggdes även häradshäktet som låg ungefär där den gamla torgpumpen står idag på Gamla torg.
Efter åttio år i rättens tjänst insåg man att huset inte var tillräckligt för verksamheten, man saknade utrymme för det växande arkivet och byggnaden var dessutom kall och dragig. Tingshusbyggnadsskydige, som var administrativt ansvariga för att det fanns väl fungerande tingshus i varje härad beslöt att se sig om efter en tomt i Ljungby att bygga ett nytt tingshus på. Tomten på Gästgivaregården var inte möjlig att köpa, och valet på ny tomt föll på Storgatan 26.
Den 13 januari 1902 invigdes de nya lokalerna, med nymodigheten elektriskt ljus installerat i alla lokaler. Här byggdes också häkteslokaler och vaktmästarbostad på samma tomt. Målarmästare Elof Ljungberg stod för målningsarbeten. I fastigheten fanns förutom tingsrätten förhandlingslokaler, arkiv, arbets- och sammanträdesrum men även övernattningsrum och lägenheter. Här bodde genom åren många notarier, domare, tingsfiskaler och andra, ibland hela familjer. Tillbyggnaden på västra delen av tomten, med nya kontorslokaler och med bostadslägenhet på övre plan, tillkom 1961.
Det fanns i Ljungby även en skampåle placerad på en liten byväg strax väster om gästgivaregården, förmodligen på den väg som ledde mellan gästgivaregården och kyrkan. Där, på den livligt trafikerade vägen fick den dömde stå till skam och förnedring. Spöpålen kallades allmänt för ”Kopparmatte” och avser egentligen en skulptur som tillverkades för att stå ovanpå spöpålen vid Stortorget i Stockholm. Skulpturen föreställer en man med ris, till varning att begå brott. Den ursprungliga Kopparmatten finns bevarad på Stockholms stadsmuseum. Hur spöpålen i Ljungby var utformad vet man inte mycket om mer än att den togs ur bruk då bestraffning genom spöpåle förbjöds 1855.
Det fanns även skyldighet att vid varje tingsställe tillhandahålla lämplig avrättningsplats. Denna låg i Ljungbys norra del, mitt emellan Ljungsjön och Annelundskyrkogården. Det fanns även tidigare en avrättningsplats strax söder om Hamneda gamla kyrka.
Den sista avrättningen i Ljungby verkställdes den 27 mars 1844. Då halshöggs den för mord dömde sjöartilleristen och vävskedsmakaren Johannes Svensson Färm.
Ursprungligen var tingshuset invid Storgatan i ett plan men påbyggdes redan 1911 med en andra våning. Då kostade man även på byggnaden en tingsklocka. På 1950-talet revs utedassen och toaletter installerades i byggnaden. Byggnaden har renoverats ett flertal gånger efter detta, och färgsättningen exteriört har skiftat genom åren.
Idag inrymmer tingshuset försäkrings-, mäklar- och bankverksamhet. Tingshuset, Storgatan 26, är också en av Ljungby kommuns arkivdepåer med arkivhandlingar från enskilda arkiv och de äldre kommunala handlingarna. Det pågår arkivering, digitalisering och utställningsverksamhet i de snart 120-åriga lokalerna.