Hur en stiftelse ska förvaltas avgörs av stiftelsens stadgar eller andra föreskrifter som bestämdes av stiftaren när stiftelsen bildades. Sådana föreskrifter kan ändras efter tillstånd från en myndighet under vissa förutsättningar. De kan även, med vissa begränsningar, ändras utan myndighets tillstånd om de innehåller ett s.k. ändringsförbehåll som anger att så får ske.
Bestämmelser om vilka ändringar som får göras med stöd av ändringsförbehåll finns i stiftelselagen. För stiftelser som har bildats före den 1 januari 1996, när stiftelselagen trädde i kraft, ska giltigheten av ändringsförbehåll dock bedömas enligt äldre rätt. Ändringsförbehåll avseende äldre stiftelser ansågs giltiga så länge stiftelsens ändamål inte omfattades eller, om ändamålet tilläts ändras, detta gjorts beroende av att en viss händelse inträffar som den ändringsberättigade inte kan råda över.
Målet gällde en stiftelse som med stöd av ett ändringsförbehåll hade ändrat sina föreskrifter för hur styrelse, revisor och suppleanter skulle utses. Ändringsförbehållet omfattade stiftelsens ändamål och rätten att göra ändringar var inte knuten till någon särskild händelse. Det Högsta förvaltningsdomstolen prövade i målet var om ett sådant generellt utformat ändringsförbehåll ska anses vara helt ogiltigt, eller om det ska vara möjligt att med stöd av förbehållet göra sådana ändringar av stiftelsens föreskrifter som inte rör ändamålet. Domstolen kom fram till att ett ändringsförbehåll inte ska frånkännas giltighet i sin helhet enbart av det skälet att det getts en så generell utformning att det enligt sin ordalydelse ger rätt att ändra ändamålet utan att rätten har knutits till att en viss händelse inträffar. Ändringar som har gjorts med stöd av sådana förbehåll ska anses giltiga så länge de omfattas av förbehållets ordalydelse och inte direkt eller indirekt kan påverka stiftelsens ändamål eller förutsättningarna för att fullfölja detsamma. Ett justitieråd är skiljaktig beträffande motiveringen.